Att arbeta inom den sociala barnavården är ett hårt yrke - inte bara på grund av de svårigheterman möter i arbetet gällande barnen, utan även på grund av den stress som idag ligger på denenskilde socialarbetaren. Vi har undersökt vilka svårigheter och stressfaktorer som påverkarde yrkesverksamma inom denna grupp. Huruvida de har strategier för hanteringen av dessapåfrestningar, vilka dessa i så fall är och hur effektiva de är. Vi har även undersökt vilken rollsocialt stöd har i dessa processer, hur det i så fall kan se ut och om det kan ha en positivinverkan. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra socialarbetare föratt reda på deras individuella upplevelser och erfarenheter inom dessa områden.

Föreliggande studie är en kvantitativ måluppfyllelseutvärdering av behandlingsinsatsen företagspraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjänstens regi och bygger på praktik och behandling. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 16-24 år som är sysslolösa och socialt utsatta. Målet med insatsen är att ungdomarna ska gå vidare till arbete eller utbildning efter avslutad praktik. Syftet med studien var att utvärdera om målet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns något i insatsen som skulle kunna förändras för att fler ungdomar ska uppfylla målet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur socialarbetare i olika kommuner i Sverige resonerar kring homosexuella som vill bli fosterföräldrar. Mina övriga frågeställningar är hur de beskriver ett bra familjehem, och hur de resonerar om barnets perspektiv (när det gäller barn som placeras i samkönade familjehem). Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden genom att telefon-intervjua sju socialarbetare. De teorier som jag har valt, och som jag har använt mig av för att analysera mitt insamlade material är: Socialkonstruktivismen, Gayle Rubins modell om de sexuella hierarkierna, och Queer teorin. Det visar sig att homosexuella fosterföräldrar fortfarande är en minoritetsgrupp. Men trots det betonar socialarbetarna att fosterföräldrarnas sexuella identitet inte ska påverka utredningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Detta examensarbete undersöker vilken läsinlärningsmetod som lärare i grundskolan främst använder när de möter en elev som ska starta sin läsinlärning. Studien är baserad på intervjuer med sex olika lärare. Två lärare är från södra Sverige och fyra är från mellersta Sverige, varav två är verksamma lärare och två är pensionerade sedan fyra år tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den läsinlärningsmetod som förekommer mest i grundskolan är ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de använder eller har använt metoden när de ska lära en elev att lära sig läsa.

Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat.

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

SammanfattningAllt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer.

This study is based on a qualitative study with 8 semi-structured interviews. The aim of thestudy was to describe how social workers in the individual- and family section in socialservices in two different municipalities in Sweden reason about reporting obligations and tounderstand what lex Sarah means in the decisions making to report incongruity or not. Weinterviewed social workers that work in the department of individual- and family section, amunicipality worker who works with state governance with all kinds people in the society.We asked the social workers altered questions about how they handle lex Sarah in their work.Three different topics were identified in our study and became the themes: Description,management and conflicting thoughts. Our analysis is based on two different theories, oneabout the choices a person make being in an organization, the other about how a professionalindividual have altered pressures to handle in their everyday work. By doing a semi-structuredstudy of the social workers opinions, we found out that the description of incongruity was notthe focus just in managing lex Sarah.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

I min uppsats vill jag undersöka vad det är som gör att man återvänder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrändhet och de har alla varit långtidssjukskrivna, men har idag återvänt delvis eller helt. Dessa kvinnor är samtliga socialarbetare i 46-60 års ålder. Jag har även intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tänker och vad de kan göra för att påverka den sjukskrivna att återvända. Medaktörerna är arbetsgivaren och personalchefen från socialförvaltningen, samt försäkringskassan och företagshälsovården.

Tiggeri är ett fenomen som upprör och berör. Syftet med vår studie var att undersöka vilka föreställningar om tiggeri som fenomen som fanns på det sociala arbetets fält. Utgångspunkten i vår uppsats var socialarbetare i Göteborg som i sitt arbete kommer i kontakt med utländska EU-medborgare som tigger. Våra frågeställningar var hur socialarbetarna beskriver vilka tiggarna är och hur deras situation ser ut, vilka orsaker de beskriver till tiggeri, om de anser tiggeri i Göteborg är ett problem och hur det i så fall bör åtgärdas. Vi ville också förstå vad som ligger bakom föreställningarna om tiggeri och hur föreställningarna påverkar arbetet på fältet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig själva som professionella hjälpare utifrån aspekterna tanke och känsla, samt hur denna reflektion kan komma att påverka den professionella hjälpen. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjälpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjälpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjälpen får för dem som professionella hjälpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tre tidigare forskningsprojekt inom ämnesområdet samt med hjälp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.

Att arbeta med prostituerade kvinnor är en kvalitativ studie om hur arbetet med prostitution bedrivs och upplevs av socialarbetare. Studiens resultat bygger på semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga socialarbetare varav tre från prostitutionsenheten, som är den enda myndigheten i Sverige som arbetar med frågor som rör prostitution, och två från Rose Alliance som är en frivillig organisation som arbetar för sex- och erotikarbetares rättigheter i Sverige. Studiens syfte är även att jämföra om det finns likheter och/eller skillnader i yrkesutövningen beroende på om arbetet bedrivs från en myndighet eller frivillig organisation. I tolkningsramen presenteras olika stressteorier, lagrum och organisationsbeskrivningar som sedan används för att analysera studiens resultat. I studiens resultat framkommer det bland annat att respondenterna upplever sitt arbete som betydelsefullt men att olika typer av stress och dilemman kan förekomma.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.