Ämnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns om tillgĂ€nglighet och hur samhĂ€lleliga strukturer pĂ„verkar arbetet med att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frĂ„gor har stĂ€llts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilken roll har andra aktörer i samhĂ€llet för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer pĂ„verkar den fysiska planeringens förmĂ„ga att hantera tillgĂ€nglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgĂ€nglighet. Den egna undersökningen baserar sig pĂ„ empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer.

Ämnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns om tillgĂ€nglighet och hur samhĂ€lleliga strukturer pĂ„verkar arbetet med att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frĂ„gor har stĂ€llts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilken roll har andra aktörer i samhĂ€llet för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer pĂ„verkar den fysiska planeringens förmĂ„ga att hantera tillgĂ€nglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgĂ€nglighet. Den egna undersökningen baserar sig pĂ„ empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehĂ„llsanalysen Ă€r utförd pĂ„ tre politiska dokument, varav tvĂ„ av dem utgĂ„r frĂ„n funktionshinderspolitiken, medan det tredje Ă€r förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har dĂ€rför en tydligare anknytning till fysisk planering.

Studien fokuseras pĂ„ följande frĂ„gor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r? TvĂ„ unika resurser, ett stenkast frĂ„n stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie anvĂ€ndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DĂ€rigenom kunna se förhĂ„llande mellan vĂ„rt brukande och att förbruka vĂ„r mark. SYFTE Att sjĂ€lv kunna erhĂ„lla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r i detta omrĂ„de? Detta har en gĂ„ng har planerats, varit nĂ„gons vision. ? Att kunna finna och beskriva nĂ„gon forma av kausalitet? ? Att kunna sĂ€tta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlĂ€tta den fortsatta planlĂ€ggningen i/med exploatering som dĂ„ anpassas efter faststĂ€llda kulturhistoriska vĂ€rden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrĂ„de i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och lĂ€sa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hĂ€ndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs frĂ€mst mot den bakgrunden av landskapsanalys gĂ€llande kulturhistoriska vĂ€rden. SĂ„ledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvĂ€rden, biotoper, vĂ€xt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gĂ€llande att en stor del av resultat Ă€r de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pĂ„ att exploateringsprocesser krĂ€ver nĂ„gon form av kvalitetssĂ€kringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvĂ€rden som Ă€r definierade. Ett sĂ€tt Ă€r att implementera metoden balanserad samhĂ€llsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Under 2009 och 2010 infördes nya bestÀmmelser gÀllande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att frÀmja utvecklingen av landsbygden genom att tillÄta vissa lÀttnader i strandskyddet. Det Àr genom denna lagÀndring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillÀgg peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS). För delar av landet gÀller vissa begrÀnsningar dÀr kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS Àn i landet i övrigt. Detta gÀller bland annat kring VÀnern, VÀttern, MÀlaren och SiljanomrÄdet i omrÄden dÀr det finns en stor efterfrÄgan pÄ mark, alltsÄ ett bebyggelsetryck. Det rÄder emellertid stor osÀkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

HÀr beskriver vi hur vÀl vi lyckats besvara vÄr frÄgestÀllning och hur syftet med uppsatsen uppfyllts. I denna uppsats har vi undersökt och vÀrderat Ätta ledande telekombolag i Europa. De vÀrderingsmetoder vi anvÀnt oss av Àr fritt kassaflöde till aktieÀgarna (FCFE) och en relativvÀrdering i form av regressioner av tre multiplar. Vi har dessutom jÀmfört bolagens aktuella multipelvÀrden (27 april 2012) med sektorgruppens medelvÀrde eller median. Genom en vÀrdering av de Ätta bolagen har vi sökt svar pÄ vÄr frÄgestÀllning och dÀrmed uppnÄtt vÄrt syfte.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

Att göra böcker i digitala format Àr inte lÀngre nÄgon nyhet dÄ det har förekommit lÀnge. Den svenska marknaden har dock inte förflyttat fokus frÄn den traditionella fysiska boken till de digitala formaten Ànnu. Den nya tekniken har potential att förÀndra marknaden och göra den mer kommersiell med fler alternativ till den traditionella boken och flera amerikanska storföretag har utvecklat affÀrsmodeller som utnyttjar detta. Den amerikanska försÀljningen av e-böcker har under Är 2012 gÄtt om försÀljningen för inbundna böcker. I Sverige var marknaden för e-böcker i början av 2012 inte större Àn 1,5 procent av bokmarknaden.För de svenska författare och bokförlag som vill utforska kommersiella strategier för utgivning av e-böcker stÄr frÀmst nordamerikanska och nÄgra fÄ svenska företag till buds med olika alternativ för utgivningen.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

I Jönköpings kommun har stora utvecklings- och ombyggnadsarbeten pÄgÄtt under ett an-tal Är. En av de största förÀndringarna Àr en bro som byggdes över Munksjön och stod fÀr-dig under Är 2006. Bron kan ses som en katalysator för flera andra projekt som har löpt pa-rallellt med broprojektet. Uppsatsen fokuserar pÄ processen som förlöpt frÄn det att brons planeringsstadium inleddes 1990 till dess att det slutgiltiga byggnadsbeslutet togs 2004.Bron var kontroversiell i bland annat miljöhÀnseende, men Àven ekonomiskt och i trafik-hÀnseende ansÄgs den vara en tveksam lösning pÄ centrums problem. Första steget i upp-satsarbetet var att samla in information, frÀmst frÄn olika kommunfullmÀktigedokument samt underlag som anvÀnts nÀr beslut fattats i kommunfullmÀktige.

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med Àldre bildad herre. DÀremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde lÀsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej dÄ ha det sÄ bra! (2003). Hon har Àven skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.