Barnens osynlighet i rÀttsprocessen har diskuterats allt sedan barnavÄrdslagstiftningens förÀndring 1982, dÄ socialtjÀnstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av barn och unga (LVU), tvÄngslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre Àn 15 Är som saknar talerÀtt tenderar ?försvinna? i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstÀrkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrÄgas för att företrÀdaren pÄ ett fullgott sÀtt ska kunna företrÀda barn i svÄra situationer. UtgÄngspunkten Àr de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet.

UtbildningsfrÄgor, med sÀrskilt fokus pÄ elevers grundutbildning och mÄluppfyllelse, Àr ett angelÀget och Äterkommande inslag i samhÀllsdebatten. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat hur elevers lÀrande kan stimuleras och hur lÀrmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehÄll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frÄgor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och lÄta deras röster fÄ utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lÀrmiljöer kan skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att utifrÄn elevers uppfattningar, erfarenheter och kÀnslor skapa förstÄelse för hur de upplever och beskriver sitt lÀrande i skolan och vilka förutsÀttningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lÀrande och sin utveckling.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen. Arbetet syftar Àven till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frÄgestÀllningar: ? Vilka avvÀgningar görs mellan utpekade omrÄden för strandskyddsupphÀvande och riksintresseomrÄden? ? Vad baseras invÀndningar frÄn lÀnsstyrelserna i yttrandena pÄ? ? Hur fungerar relationen mellan lÀnsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillÀmpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frÄgestÀllningarna har olika metoder anvÀnts.

Skogens biologiska mÄngfald hotas frÀmst genom den pÄverkan som mÀnniskan har pÄ naturen. Skogsbruk och bekÀmpning av skogsbrÀnder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mÀngden död ved minskar i skogen. NaturvÄrdsverket och lÀnsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömÄlen med ÄtgÀrdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mÄngfalden. MÄnga hotade arter har en dÄlig spridningsförmÄga, dÀrför krÀvs planering utifrÄn ett landskapsperspektiv dÀr stora sammanhÀngande omrÄden sÀtts av och restaureras.

Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.

MÄnga lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor. TillgÄngen av de samma Àr dock begrÀnsad. Det som begrÀnsar tillgÄngen Àr strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gÄnger dÀrefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i strandskyddsreglerna och att det mÄnga gÄnger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler.

Syfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga och analysera insatser och ÄtgÀrder som skrivs in i Ät-gÀrdsprogram för elever som befaras att inte nÄ de uppstÀllda mÄlen i Är 3 och 6 nÀr det gÀller lÀsning och lÀsförstÄelse. Den syftar ocksÄ till att ge en fördjupad bild av hur lÀrare resonerar kring ÄtgÀrder för elever som riskerar att inte nÄ dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstÄs allt lÀrande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. SprÄket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen pÄ lÀrande handlar om hur man utnyttjar och tillÀgnar sig kognitiva resurser.

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

Strandskyddet i Sverige har vÀxt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrÀttsliga tillgÄngen till strÀnderna och skapa goda levnadsförhÄllanden för vÀxter och djur. FrÄn att vara ett tillfÀlligt skydd pÄ vissa omrÄden, Àr det idag ett generellt skydd för omrÄden dÀr land och vatten möts. VÄren 2009 trÀdde förÀndringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka omrÄden som Àr lÀmpliga för detta, Àr kommunens översiktsplan utpekat som ett vÀgledande dokument.

Detta arbete har utförts pÄ avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Uppgiften var att undersöka hur omvÀrldens utbildningar inom produktdesign, innovation och entreprenörskap ser ut och kommer att förÀndras i framtiden. Detta med utgÄngspunkt i det arbete som för nÀrvarande pÄgÄr inom CDIO-ramverket (Conceive Design Implement and Operate) men Àven inom andra utbildningsinitiativ. Bakgrunden till arbetet Àr att det uppstÄtt en klyfta mellan industrin och akademin. Nyutexaminerade ingenjörer besitter inte de kompetenser som nÀringslivet vill att de ska ha med sig i bagaget efter avlagd examen.

I Malmberget har LKAB ett 20-tal malmkroppar dÀr gruvbrytning bedrivs ellerhar bedrivits. Med tiden gÄr brytningen mot allt större djup och risken förbergmekaniska problem kan tÀnkas öka pga ökade spÀnningar. NÀrbergmassans hÄllfasthet överskrids frigörs potentiell eller lagrad energi i formav seismisk energi och benÀmns seismisk hÀndelse. Gruvbrytningen pÄverkarett allt större omrÄde runt malmkroppen och de sekundÀra spÀnningarna kanpÄverka normalspÀnningen över befintliga strukturer och sÄledes Àven utlösaglidningar som frigör seismisk energi pga av minskad skjuvhÄllfasthet.De seismiska hÀndelserna delas pÄ sÄ sÀtt in i tvÄ olika huvudtyper, delstryckspÀnningsinducerade hÀndelser och dels strukturrelaterade hÀndelser. DenförstnÀmnda kategorin omfattar olika typer av smÀllberg medan den andrakategorin omfattar olika typer av skjuvbrott.För att övervaka de seismiska hÀndelserna i en bergmassa anvÀnds samma typav instrumentering som anvÀnds för övervakning av jordbÀvningar.

BakgrundHĂ€lsobokslut görs i alla kommunala organisationer och sĂ„ Ă€ven pĂ„ Skolförvaltningen i MörbylĂ„nga kommun pĂ„ södra Öland. I ett hĂ€lsobokslut redovisas bland annat den totala sjukfrĂ„nvaron och hur den fördelas mellan kvinnor och mĂ€n. Genom att göra hĂ€lsobokslutsarbetet obligatoriskt skulle företag och organisationer bland annat bli medvetna om hur sjukfrĂ„nvaron var fördelad hos dem. Skolförvaltningen i MörbylĂ„nga kommun har i sitt hĂ€lsobokslutsarbete valt gĂ„ lite djupare genom att Ă€ven bryta ner sjukfrĂ„nvaron per yrkesgrupp. NĂ€r de gjorde detta visade det sig att förskollĂ€rarna varit mer sjukfrĂ„nvarande Ă€n barnskötarna Ă„r 2006.

Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och att man fÄr en sÀkrare ekonomi. Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls. Detta leder till att erfarenhetsÄterföringen inom företagen blir lidande och kunskapen tunnas ut.

Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och att man fÄr en sÀkrare ekonomi. Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls.