FrÄn ett intresse för realism och krigets estetik kommer detta examensarbete. Det bestÄr av ett 3D-grafikst verk i form av en 3D-modell av vapnet Mp40 och ett pedagogiskt inriktat verk i form av en handbok. PÄ grund av rapportens tekniska natur du som lÀsare ha en del kunskap pÄ omrÄdet men för att hjÀlpa situationen finns en begreppsförklaring att tillgÄ i kapitel 3.6 Begreppsförklaring.Med aktuella metoder och programvaran Maya 2009 64-bit (Autodesk, 2008) skapades den högupplösta modellen utifrÄn tvÄ typer av referenser, profilbilden och förstÄelsebilden. Med hjÀlp av en omfattande referensdatabas kunde modellens realism och detaljrikedom bevaras. Genom olika processer skapades sedan den lÄgupplösta modellen för slutgiltig generering av normal map[1] och textur.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Detta examensarbete skrevs under vÄren 2009. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att en informatör pÄ Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlÀnda barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vÀnder sig till LÀrarutbildningen Àr att han Àr intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgÄngspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som pÄ olika sÀtt berör nyanlÀnda barns situation i Sverige.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

SammanfattningDen hÀr studien Àr baserad pÄ intervjuer av sex ungdomar i MÀlardalsomrÄdet. Ungdomarna har lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr nÀr det pedagogiska stödet sÀtts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svÄrigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.Undersökningen bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval dÀr kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna Àr mellan 12 och 21 Är, tre pojkar och tre flickor. Vissa jÀmförelser mellan könen har dÀrför kunnat göras dÀr en slutsats Àr att pojkarna har fÄtt tillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel medan flickorna inte har det.

The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

Detta examensarbete bygger pÄ en undersökning gjord i en Är sju samt  en Är nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrÄn ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar anvÀnder idag. FrÀmst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lÀrare i sin undervisning kan utnyttja och anvÀnda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det Àr nÄgot som eleverna naturligt ÀndÄ anvÀnder. Detta Àr en intressant frÄga eftersom sociala medier tycks fÄ en allt större plats i vÄrt allt mer digitaliserade samhÀlle dÀr mycket information finns att tillgÄ pÄ internet..

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Denna uppsats Àr skriven med syftet att belysa elevers Äsikter inom omrÄdet pedagogiskt ledarskap i klassrummet. Detta undersöks genom en kvantitativ enkÀtundersökning besvarad av 107 elever i Ärskurs 6 i Malmö. FrÄgestÀllningen som gav upphov till undersökningen Àr: Vilken typ av ledarstil föredrar elever och vad pÄverkar deras motivation i skolarbetet? Vi presenterar vÄrt resultat i deskriptiv statistik och anvÀnder oss av behavioristisk samt humanistisk teori för att analysera vÄra resultat. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna trivs bÀst med en humanistisk ledare men finner motivation i de typiska behavioristiska förstÀrkningarna sÄ som beröm och till viss del bestraffning..

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan ocksÄ förbÀttra och förstÀrka viktig information för den som trÀnar. Inom medicinsk simulatorutveckling Àr strÀvan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus pÄ de tvÄ förbisedda omrÄdena pedagogisk förstÀrkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstÀrkande hjÀlplinjer) under trÀning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhÄllna resultaten sattes ocksÄ i relation till deltagarnas spatiala förmÄga.24 lÀkarstudenter genomgick en timmes introduktion och trÀning följt av eftertest bÄde direkt efter trÀning och en respektive tvÄ veckor efter trÀning.

Klassrummet Àr den sjÀlvklara arenan för inlÀrning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istÀllet anvÀnda skolans utemiljö som lÀrandemiljö? I min undersökning fokuserar jag pÄ skoltrÀdgÄrden som en plats för lÀrande, men ocksÄ pÄ vilken social betydelse den kan ha. En skoltrÀdgÄrd som anlÀggs och bedrivs av lÀrare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhÀmtningen ut dÀr? FörÀndras relationer mellan lÀrare och elever nÀr man förflyttar sig frÄn den konventionella lÀrandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper nÀrmare varandra?Idag Àr det ovanligt att skolor har en skoltrÀdgÄrd men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.