Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling.

Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares inställningar till matematik och hur den påverkar det pedagogiska arbetet. De data vi använt oss av är historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollärare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade på att den inställning förskollärarna har till matematik påverkar det pedagogiska arbetet på olika sätt. De inställningar som visade sig var att matematik är något roligt, spännande och lekfullt, det visade sig även att matematik är något tråkigt och det finns en rädsla och en osäkerhet i arbetet med matematik.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda på förskollärares syn på det pedagogiska uppdraget utifrån läroplanens revidering och förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Utifrån de utvärderingar som gjorts av förskolans läroplan har den fått utökade mål framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollärarna har dessutom fått det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mål som strävas efter i läroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollärarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollärare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar på synen av det pedagogiska uppdraget utifrån den reviderade läroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgångspunkt har jag använt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns två pedagogiska utformningar på Steg-för-Steg program.

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv..

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andraspråksinlärare. Undersökningens syfte är att ta reda på några lärares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig på samt vad lärarna anser vara befrämjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgår ifrån elevernas verklighet och använder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering är viktiga pedagogiska metoder liksom förmågan att sätta sig in i elevernas situation. Lärarna anser att det som befrämjar elevernas inlärning är tillgång till modersmålslärare och speciallärare, en trygg arbetsmiljö och att lärarna ser eleverna som kompetenta individer.

Syftet med vårt var att studera om vi kunde öka elevernas lust till lärande genom att samtala om skönlitteraturen.Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en glömd skatt som borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Vi ville även få en uppfatting om det är möjligt att använda skönlitteraturen i samhällsorienterande ämnen. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner samt tidigare forskning. Vår undersökning genomfördes i en klass i Luleå kommun bestående av 16 elever i år 5-6. Undersökningen sträckte sig över 7 veckor.

Bakgrund: Patientföljsamhet har en betydelsefull roll för att få en effektiv behandling. Motiverande samtal kan användas för att få patienten att hitta sin egen motivation för att uppnå livsstilsförändring samt följsamhet till behandling. Genom en hälsosammare kost tillsammans med rökstopp och ökad fysisk aktivitet skulle 80 % av alla fall av hjärtsjukdom, 90 % av diabetessjukdom och 30 % av all cancersjukdom, kunna förebyggas. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan, genom hälsosamtal med fokus på motiverande samtal, kan motivera och stödja patienten till en livsstilsförändring. Metod: En litteraturöversikt gjordes där 13 artiklar valdes ut för analys.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades.

Syftet med studien är att utvärdera och undersöka pedagogers inställningen till det pedagogiska dramat utifrån materialet Livsviktigt. Från syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- I vilka situationer används pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken inställning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en undersökande enkät med både öppna och fasta svarsalternativ. Enkäten besvarades av 102 pedagoger från Värnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns självkänsla. Den visar också på en positiv inställning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Bakgrund: Denna uppsats är en hälsoekonomisk utvärdering och utförs på uppdrag av Landstinget Kronoberg som överväger att införa ny metod för att förebygga ohälsosam alkoholkonsumtion. Denna metod innebär att patienter får alkoholrådgivande samtal när de besöker primärvården, vilket påvisats resultera i positiva hälsoeffekter. För att möjliggöra ett sådant införande behöver Landstinget Kronoberg ett hälsoekonomiskt beslutsunderlag.Syfte: Studien syftar till att utveckla en kalkylmodell för att mäta hälsoekonomiska effekter i sjukvården när alkoholkonsumtionen minskar till följd av korta alkoholrådgivande samtal i primärvården. Vidare syftar studien till att utreda om Landstinget Kronoberg behöver ytterligare finansiering för att införa dessa alkoholrådgivande samtal.Metod: För att uppfylla studiens syfte har den hälsoekonomiska analysmodellen kostnadsintäktsanalysen använts. Den empiriska datan har hämtats ifrån dokument i form av register och databaser, detta har kompletterats med intervjuer av personer i Landstinget Kronoberg.Slutsats: Resultatet av denna uppsats hälsoekonomiska kalkyl visar att ett införande av alkoholrådgivande samtal i primärvården inte är lönsamt ur ett organisatoriskt sjukvårdsperspektiv.

Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.