Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av totalt välbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vårdperspektiv innefattar alla patientens omvårdnadsbehov och ställer därför krav på sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriärer och förutsättningar inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa med patienter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samtalar när de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmåga att använda ett naturvetenskapligt arbetssätt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om två elever fick en uppgift där de formulerade frågeställningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in på band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjälp av en praktisk epistemologisk analys utifrån tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssätt, ganska lätt att ta till sig uppgiften.

Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundläggande fråge- ställning lyder: Hur ser studenter och lärare på Lunds Universitets sjukgymnastutbildning på den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med två lärare och fem studenter där dessa getts möjlighet att fritt svara på frågor rörande ämnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjälp av Bubers mellanmänskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förståelse för hur studenter och lärare ser på arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förståelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvändig erfarenhet för att upprätta en väl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de känner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekräftar tidigare genomförda studier som säger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket är påtagliga och betingar i mångt och mycket kvalitén av behandlingen..

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med..

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs på två skolor i två kommuner. Syftet är att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå. I vår undersökning utgår vi ifrån fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning får för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar på två skolor och dokumentanalys av åtta pedagogiska utredningar. Vi kan i vår undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig åt i utformning och innehåll.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studerainnehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien taravstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmeden statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att användaidealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande,debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen ärkunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/ellerdemokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtalframträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det någrasamtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedelinnehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering.Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis attläromedlen konkretiserar läroplanens innehåll..