Den följande uppsatsen Àr en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening Àr patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med mÄlsÀttningar utifrÄn patientens önskningar och mÄl, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening Àr att utgÄ frÄn var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshÀnseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten sjÀlv aktiv i behandlingen. HuvudkÀnnetecknen för fenomenet följsamhet Àr samspel och interaktion.

I denna studie ville jag ta reda pĂ„ hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förĂ€ndra eller förbĂ€ttra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller Ă€r den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag bĂ„de en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information frĂ„n sĂ„ gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkĂ€tundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna Ă€r medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat Ă€n skolarbete pĂ„ datorn vid varje lektion.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan pÄverkar lÀrandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlÀtta lÀrandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor pÄ bÀsta sÀtt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lÀrarna kan underlÀtta för elever med Aspergers syndrom som gÄr inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen anvÀnder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Studien Àr baserad pÄ fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr syftet var att utröna hur individerna upplever Àventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha pÄ individerna men ocksÄ om det finns ett samband mellan vÄlds- och Àventyrsrollspel.Att deltaga i Àventyrsrollspel stÀrker individernas förmÄga att diskutera och argumentera för sin sak. PÄ sÄ sÀtt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. DÄ Àventyrsrollspel som metod innebÀr att man anvÀnder problemlösning, uppstÄr dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stÀrks individernas sjÀlvkÀnsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns ocksÄ pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett Àmne som stÄr rollpersonen nÀra, för att bÀttre kunna spela sina roller.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ större insikt i hur en hÀlsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÄn studiens huvudsakliga frÄgestÀllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare frÄn olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag anvÀnt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÄnds- eller kampstrategier samt problem- och kÀnslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Examensarbetet i sin helhet ÄskÄdliggör musikens roll i skolan men vÄrt syfte Àr att undersöka om och hur pedagoger anvÀnder musiken som redskap för lÀrande i den övriga undervisningen i skolÄr 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi pÄ all undervisning i verksamheten förutom Àmnesundervisningen i musik. VÄrt syfte Àr ocksÄ att utifrÄn observationer och en enkÀtundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fÄtt besvara en enkÀt.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

MÄnga tror, att det enbart Àr de fyra rÀknesÀtten och procentrÀkning, som rÀknas till vardagsmatematiken. Det Àr i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affÀrer och butiker. Men vardagslivet Àr fullt av andra situationer och tillfÀllen dÄ dessa kunskaper inte rÀcker. Dagens samhÀlle svÀmmar över med information och krav pÄ olika stÀllningstaganden. För att kunna hantera och förstÄ detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgÄng i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och lÀromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik Àr, fann jag att detta inte gÄr att definiera pÄ ett enkelt sÀtt.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

Muntligt berÀttande fÄr en alltmer uppmÀrksammad roll inom det pedagogiska fÀltet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberÀttande och höglÀsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus pÄ muntligt berÀttande. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berÀttande och höglÀsning. TvÄ frÄgestÀllningar förtydligar syftet:Finns det nÄgon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihÄg innehÄllet i en berÀttelse defÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Finns det nÄgon skillnad i elevers inlevelse i enberÀttelse de fÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfÀltundersökning.