Syftet med detta examensarbete Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur höglÀsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har pÄvisat att höglÀsning Àr ett lÀmpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns sprÄkutveckling. Forskning visar ocksÄ att samtal och diskussioner kring böcker Àr nÄgonting som Àr betydelsefullt för barns sprÄkutveckling. Det berikar barns förstÄelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att höglÀsning anvÀnds i bÄda förskolorna, bÄde vid en traditionell lÀsvila och under spontana stunder under dagen.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jÀmlikhetsarbete pÄ en förskola. Inför studien lÀste vi in oss pÄ tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jÀmstÀlldhetsarbete, som Àr en del av ett jÀmlikhetsarbete. För att uppnÄ syftet lÀstes tre olika barnböcker för en grupp femÄriga barn, barnen intervjuades sedan bÄde enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fÄngades av barnböckerna och gÀrna ville skapa sig förstÄelse kring bÄde bokens handling och dess karaktÀrer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men Àven mellan barn och pedagog. En slutsats frÄn studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter.

Studien fokuserar pÄ vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som pÄverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. UtgÄngspunkten Àr att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr nÄgot som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestÄende av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet bÄde ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som stÀlls i relation till det pedagogiska mötet Àr kunskap, traditioner och etisk dimension.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte Àr att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för anvÀndandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien Àr att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lÀrande. Studien bidrar med lÀrarnas perspektiv pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. MÄlsÀttningen med aktionen i studien var att en grupp lÀrare skulle ges möjlighet att tillsammans förbÀttra sin egen praxis dÀr studien Àr genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgÄr frÄn gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute pÄ olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt sjÀlvförtroende om de redskap de anvÀnder i textilslöjden. Med tekniskt sjÀlvförtroende menas att man har tillrÀckligt med teknisk kunskap sÄ man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag fÄ en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna fÄr i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte Àr könsneutral utan spÀr pÄ könsrollerna genom att inte ha sÄ mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att mÄnga har ett könsbundet förhÄllningssÀtt till teknik som ett Àmne för pojkar och textilslöjd som ett Àmne för flickor.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lÀrare anvÀnder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svÄrigheter ochmöjligheter det innebÀr att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelÀmnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvÀrdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. IntervjufrÄgorna harberört den praktiska tillÀmpningen och synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.