Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka ett specifikt arbetssÀtt som pedagoger kan anvÀnda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjÀlp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan anvÀnda skoltrÀdgÄrden som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skoltrÀdgÄrd som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att anvÀnda sig av skoltrÀdgÄrden som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skoltrÀdgÄrden? De metoder som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna Àr dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i nÄgon form arbetar med en skoltrÀdgÄrd i sin undervisning och dels en kvantitativ enkÀt stÀlld till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen bestÄr av fem pedagoger som arbetar pÄ tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan Äldrarna 6 ? 12 Är.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och förÀldrar ser pÄ nyttan av elevens diagnos utifrÄn dess intentioner. Studien syftar alltsÄ till att se hur lÀrare och förÀldrar anser att arbetet har fungerat för eleven efter diagnostiseringen. Som metod har jag valt öppna intervjuer, sex intervjuer med lÀrare och sex intervjuer med förÀldrar. Intervjuerna har genomförts som samtal snarare Àn regelrÀtta intervjuer. Resultatet visar att av de intervjuade lÀrarna anser fyra av sex att elevens diagnos kan utgöra ett redskap i det fortsatta arbetet kring eleven, speciellt genom att den ökar förstÄelsen för elevens svÄrigheter.

Det hÀr examensarbetet behandlar höglÀsning i förskolan. Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med höglÀsningen, hur den anvÀnds i förskolans verksamhet, samt hur de vÀljer litteratur.Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att höglÀsning Àr ett anvÀndbart pedagogiskt redskap och har mÄnga positiva effekter för barns sprÄk och lÀrande.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö och hur de ser pÄ förÀndringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lÀrande. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr frÄn Àr: Vilken syn pÄ förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? PÄ vilka sÀtt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer pÄverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda pÄ detta anvÀndes enkÀtundersökning dÀr 45 enkÀter delades ut pÄ förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger pÄ olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall pÄ tre pedagoger.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rÄdande och vilka metoder som anvÀndes för fostran av sinnessjuka patienter pÄ hospitalen under senare hÀlften av 1800-talet, med fokus pÄ Uppsala hospital. FrÄgorna som stÀlls Àr hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överlÀkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet pÄ hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.KÀllmaterialet bestÄr av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod anvÀnds. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgÄngspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas Àr ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar pÄ att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Uppsats för avlÀggande av högskoleexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design10 hp, 2011.

FörÀndringsarbete Àr nÄgot som finns pÄ mikro-, meso- och makro-nivÄ. Jag har sett till kommun X:s förÀndringsarbete. Den har arbetat aktivt för att fÄ ner sin lÄngtidssjukskrivning. En stÀdenhet har lyckats vÀldigt vÀl med detta. SÄ frÄgan blev hur de har lyckats med sitt förÀndringsarbete, vad hade de gjort som Àr sÄ speciellt som inte andra gör.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.