Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgÄng Àr en av grunderna i det pedagogiska yrket redan frÄn förskolan. Förskoleklassen har gemensam lÀroplan med grundskolan men ska arbeta utifrÄn förskolans pedagogiska arbetssÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandemiljöerna i förskoleklassen dÀr pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda pÄ hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer av tvÄ förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. FörförstÄelsen av mig som forskare har jag erhÄllit genom att lÀsa in mig pÄ litteratur som berör Àmnet. Slutsatsen av denna undersökning Àr att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler dÀr den Àr en mer styrd förskola samtidigt som det Àr en friare form av skola.

Följande studie fokuserar pÄ barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie Àr att med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhÄllande till olika aspekter som kan skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat insamlad empiri med utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat pÄ att pedagogerna Àr dem som skapar förutsÀttningar för att utveckla barns lÀs och skrivförmÄga.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansÄgs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. FrÄgestÀllningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjÀlp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlÀnka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) anvÀndes för att försöka fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lÀrandeperspektiv. DÄ det inte finns vÀldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafrÄga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgÄng till barns lyssnande pÄ musik? Mer specifikt fokuserar studien pÄ följande frÄgor: Hur svarar barnen pÄ den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör nÀr de lyssnar pÄ musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas sÄ att forskare och Àven lÀrare fÄr tillgÄng till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas hÀrför i termer av inkludering och exkludering?Teori: Studien utgÄr frÄn det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). DÄ studien belyser olika aspekter utifrÄn musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra nÀraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som anvÀnds i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, dÄ Àven den bygger pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den hÀr studien visar att skolbyggnadens och skolgÄrdens utformning och dess innehÄll har betydelse för elevens kunskapsinhÀmtning, vÀlbefinnande, leklust och koncentrationsförmÄga. I skolans vÀrld finns det mÄnga elever som har speciella behov i form av svÄrigheter att bibehÄlla sin koncentrations- och uppfattningsförmÄga. MÄnga av de hÀr eleverna har dessutom lÀsoch skrivsvÄrigheter. Studien har fokuserat pÄ platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill sÀga studera om miljön i det pedagogiska rummet pÄverkar elevens koncentrationsförmÄga och om miljön i sin tur kan förbÀttra elevens skrivförmÄga. Sex elever har deltagit och alla Àr mellan 8 - 11 Är gamla. De kommer frÄn tre olika kommunala skolor i södra Sverige.