Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagogisk dokumentation anvÀnds i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lÀrande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att fÄ veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de anvÀnder sig av den i verksamheten. Vi har dÀrmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lÀrande, dialog och barnsyn. Resultatet av vÄra intervjuer har visat att pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation pÄ olika sÀtt och att pedagogisk dokumentation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som har blivit en viktig del av verksamheten i mÄnga förskolor..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhÄllande fÄr konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att Ästadkomma detta har jag genomfört en enkÀtundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhÄllande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och pÄ mÄnga sÀtt Àr nÀra förbundet med manliga könsnormer ? sÄvÀl nÀr det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhÄllningsÀtt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsÄng utifrÄn tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i musikklasser tÀnker kring dessa omrÄden samt att reflektera över hur olika synsÀtt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten Àr mÄngfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapomrÄdet och musikalitetsbegreppet. En mÀngd faktorer pÄverkar hur undervisningen utformas, frÄn yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsÀtt och vÀrderingar. Vare sig vÀrderingarna Àr medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förstÄelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker Àven det kÀllkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sÀtta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen pÄ kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning anvÀnder vi oss av metoden kvalitativ intervju dÀr fyra personer ingÄr. Resultatet visar att vÄra informanter, som samtliga Àr pedagoger, anvÀnder sig av bilder pÄ olika sÀtt för att ge eleverna kunskaper pÄ olika nivÄer.

Syftet med studien Àr att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att fÄ en inblick i vilket arbetsÀtt de har med former, rumsuppfattning och mÀtning som hÀr representerar begreppet geometri.Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssÀtt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri pÄ skilda sÀtt utifrÄn sin inriktning, alla fick med de delar som hÀr representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri pÄ djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen Àr i sÄvÀl Àmnet som arbetssÀttet..

Följande studie handlar om leksaksutbudet pÄ tvÄ förskolor i SmÄland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats dÀr jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna pÄ förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick pÄ hurleksaksutbudet sÄg ut för ca 20 Är sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val dÄ leksaker köps in. Det finns olika syn pÄ vilka leksaker som lÀmpar sig bÀttre Ànandra.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa högstadieelevers syn pÄ musiken som skolÀmne men Àven den musik  som man  spelar  eller  sjunger  pÄ  fritiden.  Resultatet  Àr  baserat  pÄ  ett  antal  enkÀter utlÀmnade till elever i Ärskurserna 7-9 frÄn tvÄ olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrÄn  ett  sociokulturellt  perspektiv  pÄ  lÀrande,  sÄsom  intelligenta  och  sprÄkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  UtifrÄn  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande pÄ fritiden pÄverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolÀmnet musik.  Mycket  av  lÀrandet  i  musiken  bygger  pÄ  att  eleven  ska  kunna  behÀrska  olika  begrepp  och instrument, skillnader Àr att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur pÄverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som gÄr i musikskola och de som  inte  gör  det  Àr  en  frÄga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behÀrska  noter  och  ackord. DÀremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nÄ  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  Àr  att  elevernas  uppfattning  kring  innehÄllet  i musikundervisningen  skiftar och  Àven om man gÄr  i  samma  klass och  fÄr  samma kunskaper  sÄ uppfattar eleverna kunskapen pÄ olika sÀtt..

Bakgrund: Vi har valt att undersöka hur fraktköpare anvÀnder sig av Schenker AB?s Internetportal mySchenker som bestÄr av en samling elektroniska tjÀnster/redskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att studera och undersöka hur anvÀndaren ser pÄ interaktionen mellan sig och Internetportalen mySchenker. PÄ grund av tidsbrist sÄ finns en viss begrÀnsning i undersökningen, vi har exempelvis inte kunnat göra nÄgra observationer.Metod: Kvalitativ metod har utsetts som mest lÀmplig för att uppnÄ syftet. Data har samlats genom intervjuer av sju personer som anvÀnder sig av mySchenker i sitt arbete.Resultat: Resultatet som Àr baserat pÄ intervjuanalyser delades upp i fem kategorier. Dessa Àr kunskapsinhÀmtning, mySchenker som redskap, arbetsuppgifter, anvÀndbarhet/anvÀndarvÀnlighet samt önskemÄl och behov av ny funktionalitet.

Abstract Examensarbetet handlar om lÀrares tankar kring koncentrationssvÄrigheter och om miljön eleverna vistades i har nÄgon betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga. Vi ville Àven se om lÀrarna ansÄg att det hade nÄgon betydelse för eleverna med koncentrationssvÄrigheter, var de befann sig, om koncentrationssvÄrigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrÄgor anvÀndes för att försöka ta reda pÄ lÀrarnas syn kring Àmnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lÀrarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvÄrigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lÀrarna betydelse för hur koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig? Vilka Àr lÀrarnas uppfattningar om pÄ vilka olika sÀtt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvÄrar koncentration? Den metod vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju dÀr vi intervjuat lÀrare som har olika lÀrarkategorier och jobbar pÄ samma skola.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa intervjuer fÄ kunskap om hur lÀrare ser pÄ och arbetar med elevernas sjÀlvförtroende. Jag beskriver hur lÀrare ser pÄ sjÀlvförtroende och vilka faktorer som de anser pÄverka sjÀlvförtroendet. Jag har Àven undersökt vilka pedagogiska strategier lÀrare anvÀnder för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. I arbetet har jag avgrÀnsat mig genom att bara studera lÀrare som undervisar i Är 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet sjÀlvförtroende Àr ett vÀldigt vitt begrepp och nÄgot som kan ha stor pÄverkan pÄ individen. I intervjuerna framkom det Àven att de faktorer som lÀrarna anser pÄverkar sjÀlvförtroendet Àr av olika kategorier sÄ som; TrygghetskÀnslan hos individen, Individens mÄluppfyllelse, Relationer och bekrÀftelser frÄn omgivningen, Ansvar och delaktighet samt SamhÀllets alla krav.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo Ären och det har skett stora förÀndringar i samhÀllet. De stora förÀndringarna sÀtter krav pÄ förskola och skola vars uppgift Àr att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv dÀr det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det frÀmsta syftet med denna studie var bland annat att se vad nÄgra pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har anvÀnds eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att fÄ en djupare förstÄelse för de olika Äsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har Àven kvalitativ metod anvÀnts dÄ det Àr enklare att tolka och förstÄ det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli Äsidosatta. Men pedagogerna anser Àven att datorn Àr ett bra komplement och hjÀlp till barnens matte, lÀs- och skrivinlÀrning.

Mycket forskning tyder pÄ att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten pÄ skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmÄtt att tillfredsstÀlla det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebÀr i skolutvecklingsmÀssiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att fÄ en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lÀrande förhÄllandena för pedagogerna ser ut. RÄder det ett fördelaktigt klimat för den lÀrande organisationen. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara sÄ mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..