Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid anvÀndandet av en Àmnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker Àven vilka redskap som nyttjas nÀr en Àmnesintegrerad undervisningsmetod anvÀnds. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn pÄ lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande; PÄ vilket sÀtt förmedlas kunskaper i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? och Vilka redskap anvÀnds i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestÄende av observationer i klassrumsmiljö.

Förskola och skola kostar samhÀllet stora summor och det finns en osÀkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mÀtas. DÀrför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlÀgger och stimulerar barns sprÄkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa nÄgra pedagogers och förÀldrars beskrivning och vÀrdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av SprÄkutveckling). PÄ vilka sÀtt kan observationsmaterialet pÄverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjÀlp av intervju- och enkÀtundersökning.

Examensarbetet handlar om att undersöka och jÀmföra nÄgra skolor om teknikanvÀndning under NO-undervisningen i Ärskurs 4. Studien ger en bild av hur skolan och lÀrarna ser pÄ anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen samt elevernas förvÀntningar pÄ teknisk redskap i skolan. Arbetet bygger pÄ en kvalitativ inriktad studie med hjÀlp av intervjuer och en enkÀtundersökning. Studien visade att tekniska redskap i skolan anvÀnds pÄ olika sÀtt beroende pÄ lÀraren och skolans resurser.  .

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ djupare förstÄelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundlÀggande frÄge- stÀllning lyder: Hur ser studenter och lÀrare pÄ Lunds Universitets sjukgymnastutbildning pÄ den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och fem studenter dÀr dessa getts möjlighet att fritt svara pÄ frÄgor rörande Àmnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjÀlp av Bubers mellanmÀnskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förstÄelse för hur studenter och lÀrare ser pÄ arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förstÄelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvÀndig erfarenhet för att upprÀtta en vÀl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de kÀnner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekrÀftar tidigare genomförda studier som sÀger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket Àr pÄtagliga och betingar i mÄngt och mycket kvalitén av behandlingen..

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Syftet med min studie var att undersöka om skogsleken var mindre könsstereotyp Àninomhusleken. Jag undersökte vad barn leker, vilka de leker med och vilka redskap deanvÀnder i leken samt jÀmförde inomhusleken med skogsleken. Undersökningen genomfördesmed hjÀlp av löpande observationer. Resultatet visade att inomhus lekte barnen oftastkonstruktionslekar och rollekar. Utomhus var rörelselekarna vanligast.

Syftet med arbetet har varit att fÄ redskap till att förbÀttraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstÄ ochbehÀrska tallinjen samt att kunna rÀkna subtraktion med tiotalsövergÄng.Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, frÀmstsubtraktion.Med hjÀlp av diagnoser, brÀdspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen Àr ett redskap, som lÀrare i skolan borde lÀgga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlÀtta elevers förmÄga att behÀrskasubtraktion med tiotalsövergÄng. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmÄgan attrÀkna subtraktion. Resultaten tyder pÄ att de elever som har goda resultat isubtraktion har en linjÀr taluppfattning. Vi ser att resultatet av vÄrundersökning pekar pÄ att brÀdspelet, Chutes and Ladders, Àr ett anvÀndbart redskapför elever, som Ànnu inte har en vÀlutvecklad linjÀr inre tallinje..

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva förskollÀrares instÀllningar till matematik och hur den pÄverkar det pedagogiska arbetet. De data vi anvÀnt oss av Àr historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollÀrare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade pÄ att den instÀllning förskollÀrarna har till matematik pÄverkar det pedagogiska arbetet pÄ olika sÀtt. De instÀllningar som visade sig var att matematik Àr nÄgot roligt, spÀnnande och lekfullt, det visade sig Àven att matematik Àr nÄgot trÄkigt och det finns en rÀdsla och en osÀkerhet i arbetet med matematik.