Syftet med studien Àr att undersöka dels elevers och lÀrares Äsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, lÀsplatta, bÀrbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan anvÀndas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi pÄ dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptÀcka eventuella hinder som associeras med dess tillÀmpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop lÀraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lÀrandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet Àr att fÄ en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg pÄverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen efterstrÀvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlÀtta lÀrarens arbete och stimulera elevernas intresse för lÀrandet.

Syftet med studien Àr att undersöka teaterlÀrares didaktiska syn pÄ Àmnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas arbete i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlÀrarna för sin undervisning i Àmnet teater pÄ gymnasieskolan? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarna i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielÀrare i teater. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna stÀlls resultaten mot tidigare forskning med fokus pÄ perspektiv pÄ teater och drama.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den pedagogiska miljön pÄ en förskolegÄrd pÄverkar hur barn i Äldern tre till fem Är leker. Jag har undersökt hur gÄrden ser ut, vad och hur barnen leker pÄ den samt den pedagogiska miljöns pÄverkan pÄ barnens lek. Jag har valt att avgrÀnsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas pÄverkan, den fysiska miljöns pÄverkan samt materialets pÄverkan pÄ lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegÄrdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag anvÀnt mig av observationer.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgÄtt stora förÀndringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsvÀsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förÀndrade förutsÀttningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna sjÀlva upplever att den pedagogiska rollen samt anvÀndarundervisningen har förÀndrats. Jag har Àven haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pÄdrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och anvÀndarundervisningen. FöremÄl för min undersökning har varit bibliotekarier anstÀllda vid Medicinska biblioteket, UmeÄ universitetsbibliotek.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Titeln pÄ detta arbete Àr: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstÄ i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i SkÄne. Som undersökningsmetod anvÀnde jag observation med en lÄg grad av struktur.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

VÄrt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av sÀrskilt stöd samt hur undervisningen sker i en sÀrskola. Syftet Àr att upptÀcka och belysa vilka redskap som pedagogen anvÀnder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gÀller för den specifika klassen. En kvalitativ metod anvÀnds i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vÄrt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jÀmförelse med om enbart observation hade genomförts. I analysen kommer vi att presentera material frÄn observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrÄn dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. FÀltstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde sÀrskilja Àr upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jÀmfört och kopplat till litteraturen. Begreppet ?en skola för alla? har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvÀrdig skolgÄng.

Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation och om eleverna Ă€r medvetna om detta för att uppnĂ„ mĂ„len i kursplanen i svenska för Ă„rskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lĂ€ra fokuseras skrivandet pĂ„ att det Ă€r ett sĂ€tt att tĂ€nka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar pĂ„ att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras pĂ„ intervjuer av totalt sex elever i Ă„rskurs tre och fem. Årskurserna dĂ€r intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmĂ„gan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation, Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lĂ€ra Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern, medan skriva för att kommunicera Ă€r den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna Ă€r medvetna om.

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om och förstÄelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtÀnkta strategier i en klassrumssituation. Uppsatsen Àr uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap pÄ omrÄdet som jag försöker strukturera upp och sammanfatta pÄ ett överskÄdligt sÀtt. Jag har bland annat lÀst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgÄng vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen.

Denna uppsats Àr skriven inom Àmnet allmÀnt utbildningsomrÄde och behandlar frÄgestÀllningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan anvÀndas som pedagogiskt redskap inom historieÀmnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som frÀmst anvÀnds Àr tvÄ. Det ena Àr teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra Àr de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till anvÀndandet av film i undervisningen.Som metod anvÀnds teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lÀrare inom historieÀmnet, verksamma inom bÄde grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel pÄ hur film anvÀnds i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken Àr Gunns Imsens bok LÀrarens vÀrld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer KarlegÀrd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmomrÄdet Àr huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Mer Àn 80 procent av alla 1-5 Äringar gÄr pÄ förskola, vilket betyder att barnen Àter fler mÄltider inom barnomsorgen Àn hemma och att det Àr fler vuxna Àn bara förÀldrarna som har inflytande pÄ barnens kostvanor. SmÄ barn tar lÀtt till sig nya vanor och dÀrför har förskolan ett stort ansvar för att mÄltidsordningen och livsmedelsvalen Àr sÄ bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det Àr dÀrför av stor betydelse att se hur pedagogerna pÄ förskolan agerar och vilka följder deras agerande fÄr nÀr det gÀller att frÀmja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska mÄltiden ses som ett hjÀlpande redskap. Det Àr dÀremot inte enbart kosten och nÀringen som Àr viktigt utan Àven mÄltidssituationen och den omgivande miljön Àr av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till förskolebarns mÄltidssituationer med fokus pÄ frukt och grönsaker.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.