Denna rapport redovisar resultatet av en analys som syftar till att identifiera pedagogiska metoder i utbildningsspel respektive underhållningsspel. Undervisningspotentialen i kommersiella underhållningsspel diskuteras ofta och anses kunna vara ett mycket bra sätt att motivera genom underhållning samtidigt som det är utbildande. Dock har inte många jämförelser genomförts mellan de pedagogiska fördelarna, nackdelarna och skillnaderna mellan underhållningsspelen och de kommersiella spel som specifikt har i syfte att utbilda. Analysens syfte är att undersöka pedagogiska metoder i två underhållningsspel och två utbildningsspel för att ta reda på om underhållningsspelen (oavsett om det gäller kunskap om spelet eller separata kunskaper) använder sig av ett större antal pedagogiska metoder än utbildningsspelen. Genom att analysera användandet av pedagogiska metoder i spel bör fördelar och nackdelar kunna hittas för att kunna förbättra utvecklingen av framtida utbildningsspel.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollärares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhålls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lärande. Studien baserades på kvalitativa intervjuer där fem förskollärares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrån tre forskningsfrågor. Resultatet visar en allmän uppfattning av reflektionen där ett fördjupat lärande och kritiskt reflekterande förhållningssätt kan möjliggöras, men som i dagsläget befinner sig på en alltför ytlig nivå.

Syftet med vår undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vår undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stärka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrån ett rektor- och lärarperspektiv. Syftet med den genomförda studien är att undersöka och försöka förtydliga hur rektor själv och lärarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen på kommunala skolor. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebär formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som påverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som användes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med två rektorer och åtta lärare på två kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrån intervjuer och frågeställningar.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att använda en modell "Lärstegen" som raster för att söka finna vilken nivå rektor låg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. Därefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att använda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrån de utsagor rektor lämnat och söka efter utsagor som påvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till någon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger på den femte och högsta av de nivåer som finns i " Lärstegen", samt att relationen saknas på de två lägre förekommande nivåerna..

Vår studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp går till i den pedagogiska verksamheten. Vi har ställt tre forskningsfrågor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten när det gäller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptäcks tecken på sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur går arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptäckt på sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att många av de pedagoger vi intervjuade ansåg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.