Barn utsätts för stora mängder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa ämnen påverkar barnen är begränsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. Målet med arbetet är att alla farliga kemikalier ska plockas bort från kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frågor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras är ännu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i leksaker och om implementering av en giftfri förskola.

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: - Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön? - Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak? - Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker? Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.

Denna uppsats handlar om att beskriva vilka leksaker flickor respektive pojkar lekte med på en förskola och hur de lekte med dessa, samt genom ett påverkansförsök ge en förståelse för hur vi som pedagoger kunde påverka barnen till könsöverskridande val av leksaker. I arbetets bakgrund använde vi oss av forskningslitteratur som behandlade syftets olika delar. Som metod för att uppnå vårt syfte, har vi använt oss av ostrukturerade observationer som vi utfört i en barngrupp på en förskola inom Luleå kommun. Observationerna har utförts vid sexton olika tillfällen under en femveckors period, och har pågått i femton minuter vardera. I vår undersökning kom det fram att det fanns skillnader mellan flickor och pojkars val av leksaker.

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger från en förskola förhåller sig till barns eventuella intresse att ta med sig leksaker hemifrån, samt undersöka vilka aspekter som ligger till grund för pedagogernas förhållningssätt i ämnet. Intentionerna har även varit att ta del av barnens tankar; Är de intresserade av att ta med sig leksaker hemifrån till förskolan och tillåts de i sådana fall att göra det? Genom kvalitativa intervjuer som metod har jag i min studie strävat efter att uppfylla syfte och frågeställningar. Resultatet utifrån intervjuerna visar att barnen har ett intresse av att ta med sig lekföremål hemifrån till förskolan. Sex av åtta barn uttrycker att de får ta med sig mjukisdjur, tre av dem uttalar även att de får ta med sig vissa andra leksaker.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger i förskolor med olika inriktning väljer ut och motiverar valet av leksaker för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur pedagoger resonerar kring flick- och pojkleksaker samt att undersöka vad pedagogerna anser kan påverka barnens val av leksaker. Undersökningen syftade även till att söka svar på om det finns några skillnader eller likheter i pedagogernas resonemang beroende på om de arbetar i en förskola med genusinriktning eller inte. I litteraturgenomgången redogörs för teoretiska perspektiv på barns lek med leksaker. Detta sker utifrån ett genusperspektiv. Som metod för undersökningen har intervjuer använts.

Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.