Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. Här reds svar ut hur sociala samspel eller så kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges näring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har använt oss av när vi har samlat in material är textanalys genom två delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts är olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. Frågeställningen som vi har förhållit oss till är; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vår undersökning har vi sett vissa likheter men även skillnader om hur socialt samspel och synen på barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilken syn pedagogerna har på barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville även se om det fanns några tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin är insamlad ifrån två Reggio Emilia - inspirarede förskolor och två Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades åtta stycken förskollärare. Fyra arbetar på Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar på Montessori förskolor. Genom att få göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och åsikter  samt låta sitt intresse styra verksamheten får barnet reellt inflytande på förskolan.

Bakgrund:Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser.Syfte:Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete.

Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue..

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan.1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och socialapraktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälpav analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på vårafrågeställningar.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Arbetet belyser frågan om huruvida konstnärer som även är pedagogiskt verksamma använder sig av sitt konstnärskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet är att reda ut hur personer som är både konstnärer och pedagoger tänker kring problematiken att kombinera dessa två yrken, men även att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnär diskuteras, samt om konst är en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn på konstnärligt arbete i förskolor berörs. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer.