Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befästandet respektive utmanandet av rådande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom såväl mediala som pedagogiska rum, är ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förväntas anpassas till på förhand givna och begränsande mallar. Individer som inte förmår eller önskar infogas i dessa betraktas inte sällan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsättningar till harmoniska liv riskerar därför att berövas, liksom rätten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhällsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnå ett jämlikt samhälle, inom vilket var individs människovärde kan betraktas som okränkbart, måste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och människor ses som individer i första hand, snarare än man eller kvinna med föreskrivna förutsättningar och förväntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom såväl skola som kommersiell rörlig bild.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Elever med hörselnedsättning uppnår generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsättning tillägnar sig kunskap via språket är eftersatt. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man arbetar för att främja språkutvecklingen hos eleverna i en hörselklass. Följande frågor studeras i undersökningen:Vilka potentiella områden för språkutveckling finns det?Vilka faktorer försvårar eller förhindrar språkutvecklingen?Hur anpassas den språkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att främja språkutvecklingen?I studien deltog eleverna i en hörselklass i årskurs sju.

Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.

Syftet med examensarbetet är att göra en studie i hur teknikutvecklingen påverkar läraruppdraget hos fem lärare. Detta genom att ta reda på hur fem lärare uppfattar att deras läraruppdrag har påverkats av En till En-satsningen, en dator per elev. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar förändringen i klassrummet. Min övergripande frågeställning är: Vilken är de fem utvalda lärarnas uppfattning till En till En- satsningen? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ undersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med litteratur. Resultatet av intervjuerna visar en övergripande positiv inställning till satsningen hos lärarna.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande.

Med denna studie har vi som avsikt att skapa en förståelse om hur villkoren ser ut för 15-timmarsbarnen i Ängelholm. Vårt tillvägagångssätt handlar om att använda enkäter och intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Våra huvudsakliga frågeställningar handlar om hur pedagoger ser på sitt pedagogiska uppdrag gällande 15-timmarbarnen, hur föräldrar till dessa barn ser på sitt barns förskolgång och hur politikerna ser på bestämmelser kring 15-timmarsregeln..

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen.

In this work we?ve been focusing on how to adjust educational computer games in order to make them suited for the educational context of upper secondary school. Our opinion and entrance to the study is that the related developers of the subject, in some ways, have failed to successfully combine and find the balance between the entertaining and pedagogical aspects in the games. Our main questions is which aspects in the games game developers need to take in consideration to satisfy the pupils, but also what qualities that is needed for them to function in their educational context. In order to do that we had to investigate the people of the target groups own perspective on what technological and social aspects in the computer games they assess as important.

Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.