Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur specialpedagoger i Är 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder specialpedagoger kan anvÀnda i sitt dagliga arbete. Vilken Àr specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke pÄ elever med matematiksvÄrigheter och dyskalkyli? Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrÄn vÄrt syfte med vÄrt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika omrÄden som har haft betydelse för vÄrt arbetes genomförande sÄsom matematikinlÀrning, pedagogiska hjÀlpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

BakgrundStorbritannien var ett av de första lĂ€nderna i vĂ€rlden som började anvĂ€nda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs fem. Sverige har inte kommit lĂ„ngt nĂ€r det gĂ€ller att fĂ„ in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts fĂ„ undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande Ă€r sĂ„ nytt.SyfteSyftet Ă€r att undersöka pedagogers syn pĂ„ smartboards möjlighet som bidrag för lĂ€rande i skolan.MetodI vĂ„r undersökning har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger pĂ„ nio intervjuade pedagoger frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs sex.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.

VÄrt arbete Àr ett utvecklingsarbete som vi genomfört i tvÄ förskoleklasser. I en tidigare kurs i vÄr utbildning kom vi i kontakt med tvÄ metoder "sociala berÀttelser och seriesamtal" som anvÀnds inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det Àr skrivna och ritade smÄ berÀttelser som förklarar bÄde barnets beteende samt hur andra tÀnker och kÀnner. Metoderna anvÀnds för att arbeta bort ett oönskat beteende eller trÀna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berÀttelserna tydliggör hÀndelser och pÄ sÄ sÀtt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav pÄ skolans bemötande av nyanlÀnda elever frÄn olika lÀnder som Àr i behov att lÀra sig det svenska sprÄket.Med tanke pÄ sprÄkets betydelse för individen i ett frÀmmande land Àr syftet med vÄr studie att undersöka andrasprÄkinlÀrning i förberedelseklasser, utifrÄn pedagogiska perspektiv.FrÄgestÀllningarna i undersökningen Àr; Hur upplever förberedelseklasslÀrare att invandrarelever lÀr sig det svenska sprÄket? Vilka pedagogiska redskap anvÀnds under sprÄkinlÀrningsfasen och bedömer lÀrarna att eleverna fÄr tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att möta skolans krav i övrig Àmnesundervisning?Studien belyser mÄngfald i samhÀlle och skola, sprÄkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmÄlets roll i andrasprÄksundervisningen, utifrÄn nÄgra lÀrares syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät mellan pedagoger, angÄende detta?Studien bygger pÄ kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vÄr mening visar att det finns ett ökat behov av mÄngkulturell förstÄelse i den svenska skolan.Resultatet av vÄra intervjuer Àr naturligtvis inte generaliserbar pÄ grund av dess begrÀnsade omfattning men den visar ÀndÄ enligt vÄr uppfattning att det efterfrÄgas förÀndrade förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ÀmnesomrÄden. Resultatet ÄskÄdliggör Àven att invandrarelever inte har tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhÀllets segregation, vilket vi anser har stÀrkts genom litteraturen..

 Denna uppsats handlar om arbetsprocesser ur ett anvÀndbarhetsmetodiskt perspektiv. Metoder och aktiviteter som kan tillÀmpas vid utveckling av digitala grÀnssnitt kommer att beskrivas och vilka risker som kan uppstÄ om arbetsprocessen inte innehÄller vissa metoder. MÄlet var att klart definiera begreppet anvÀndbarhet för att i slutet av arbetet kunna verifiera de olika metoderna utifrÄn detta begrepp. God anvÀndbarhet som i sin tur ligger till grund för bÀttre anvÀndarupplevelser och mer framgÄngsrika produkter. Undersökningen grundar sig pÄ tvÄ sedan tidigare utvecklade arbetsprocesser och en fallstudie i syfte att förstÄ svÄrigheterna som kan uppstÄ vid utvecklingen. Det gjordes en matris av de teoretiska arbetsprocesserna som sedan jÀmfördes med resultatet ifrÄn fallstudien. Undersökningen resulterade i ett flertal punkter i arbetsprocessen dÀr förÀndringar ur ett anvÀndbarhetsperspektiv skulle kunna genomföras.

Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka olika sÀtt pedagoger sÀger sig undervisa utifrÄn i lÀs- och skrivinlÀrning, pÄ tvÄ kommunala skolor och tvÄ Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig Ät. Vi har i vÄr uppsats valt att lÀgga tyngdpunkten pÄ de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i lÀs- och skrivinlÀrning, som pedagogerna vi intervjuat sÀger sig utgÄ ifrÄn. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer av pedagoger pÄ tvÄ kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en förÀldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i de tidigare Äldrarna, F-2, Àr de mÄlgrupper vi intervjuat. Resultatet Àr att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.