Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan pÄverkar lÀrandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlÀtta lÀrandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor pÄ bÀsta sÀtt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lÀrarna kan underlÀtta för elever med Aspergers syndrom som gÄr inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen anvÀnder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

MigrÀn Àr en Äterkommande, anfallsvis huvudvÀrk som rÀknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i vÀrlden. Det Àr sjuksköterskans ansvar att frÀmja hÀlsan hos patienter med migrÀn genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrÀn. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migrÀnanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar Àr bra behandlingsalternativ i det hÀlsofrÀmjande arbetet vid migrÀn, dÄ metoderna visade pÄ signifikant minskning av migrÀnanfall.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Studien Àr baserad pÄ fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr syftet var att utröna hur individerna upplever Àventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha pÄ individerna men ocksÄ om det finns ett samband mellan vÄlds- och Àventyrsrollspel.Att deltaga i Àventyrsrollspel stÀrker individernas förmÄga att diskutera och argumentera för sin sak. PÄ sÄ sÀtt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. DÄ Àventyrsrollspel som metod innebÀr att man anvÀnder problemlösning, uppstÄr dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stÀrks individernas sjÀlvkÀnsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns ocksÄ pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett Àmne som stÄr rollpersonen nÀra, för att bÀttre kunna spela sina roller.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befÀstandet respektive utmanandet av rÄdande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom sÄvÀl mediala som pedagogiska rum, Àr ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förvÀntas anpassas till pÄ förhand givna och begrÀnsande mallar. Individer som inte förmÄr eller önskar infogas i dessa betraktas inte sÀllan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsÀttningar till harmoniska liv riskerar dÀrför att berövas, liksom rÀtten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhÀllsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle, inom vilket var individs mÀnniskovÀrde kan betraktas som okrÀnkbart, mÄste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och mÀnniskor ses som individer i första hand, snarare Àn man eller kvinna med föreskrivna förutsÀttningar och förvÀntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom sÄvÀl skola som kommersiell rörlig bild.

I utvÀrderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap Àr ett problemomrÄde Äterkommande, nÀmligen elevernas begreppsförstÄelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförstÄelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstÄ naturvetenskapens mÄnga begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförstÄelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien anvÀnder Àr en systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar granskats utifrÄn studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom frÄn en databassökning och de bearbetades med hjÀlp av metasyntes.Resultatet visar pÄ ett antal metoder vilka kan underlÀtta elevers begreppsförstÄelse.

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur skönlitteratur kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i Àmnet historia pÄ gymnasiet. Jag har utgÄtt frÄn svenskÀmnet för att sedan applicera deras metoder och teorier pÄ historia. Genom det har jag kunnat lyfta fram vÀsentliga och anvÀndbara pedagogiska redskap. DÀrefter har jag anvÀnt mig av dessa redskap pÄ tvÄ skönlitterÀra böcker för att för att mer konkret visa hur en lÀrare i historia kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning. Huvuddelen av min litteratur har handlat om olika didaktiska metoder hur lÀrare kan anvÀnda sig av skönlitteratur i svenska.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Muntligt berÀttande fÄr en alltmer uppmÀrksammad roll inom det pedagogiska fÀltet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberÀttande och höglÀsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus pÄ muntligt berÀttande. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berÀttande och höglÀsning. TvÄ frÄgestÀllningar förtydligar syftet:Finns det nÄgon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihÄg innehÄllet i en berÀttelse defÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Finns det nÄgon skillnad i elevers inlevelse i enberÀttelse de fÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfÀltundersökning.