Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

AbstraktDet hÀr arbetet grundar sig pÄ en fallstudie utförd pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lÀrprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi anvÀnt lÀroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lÀrprocesser samt didaktik. De metoder vi har anvÀnt i syfte att besvara vÄra problemformuleringar Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en Àven har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollÀrare anser om hur det Àr att arbeta i en mÄngkulturell förskola och om den mÄngkulturella sammansÀttningen i barngruppen har nÄgon betydelse för hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen pÄ förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien Àr att det inte Àr nÄgot annorlunda med en mÄngkulturell förskola förutom att det kan uppstÄ missförstÄnd pÄ grund av svÄrigheter med sprÄket. Samtliga förskollÀrare ansÄg det var oerhört givande att arbeta pÄ förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lÀra sig att alla mÀnniskor Àr lika oavsett hudfÀrg och etnisk bakgrund. Det tycker att det Àr synd att de inom kommunen vÀljer att inte fördela de barn som finns som har utlÀndskt bakgrund pÄ flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

Kunskapsöverföring mellan projekt Àr ett ansvarsomrÄde inom projektledning. Arbetsformen projekt Àr mycket kunskapsintensiv och det Àr av största vikt för organisationer att omhÀnderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svÄrigheter kring kunskapsöverföring frÄn bÄde framgÄngrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska fÀrdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie Àr att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som anvÀnds. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har anvÀnds för att analysera resultatet.

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstÄr i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfÀllen kan bidra med förstÄelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfÀllen dÀr en grupp yngre barn möter dokumentation för att fÄ syn pÄ vad som sÀtts igÄng i detta möte. Genom att anvÀnda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara mÀnniskor, utan ocksÄ ickemÀnniskor som agentiska, de gör och genererar förÀndring (Lenz Taguchi, 2012:12). TÀnkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mÀnskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstÄr i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrÄn Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulÀra och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i anvÀndandet av pedagogisk dokumentation.

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att anvÀnda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lÀrare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 stÄr det att skolan ska ansvara för att eleverna lÀr sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhÀllet generellt. LÀrarna kÀnner sig frustrerade dÄ de inte har tillgÄng till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom kÀnner mÄnga av dem att de sjÀlva inte har rÀtt utbildning i ITK som krÀvs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjÀlp, It-support samt fortbildning av lÀrare.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

Forskning pÄ resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang Àr inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet Àr att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). ForskningsfrÄgorna Àr vilka pedagogiska strategier Àr relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i Äldrarna 6-20 Är, i vilken utstrÀckning forskningen om elever inom autismspektrum Àr grundad pÄ ett generellt systemteoretiskt tÀnkande och/eller ICF och hur man forskningsmÀssigt bygger upp evidens och vilka Àr delaktiga i denna process.Studien Àr en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. SkÀl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmÄtt.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt. Metoden baseras pÄ en systematisk granskning och analys av Ätta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som anvÀnds: rÄdgivning, teoribaserad rÄdgivning, handledd grupptrÀning eller individuellt anpassat trÀningsprogram.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning med de elever som behöver lÀngre tid pÄ sig att erövra lÀs- och skrivkoden. Med i studien finns ocksÄ hur skolan som organisation hjÀlper och stöttar dessa elever. Studien Àr av en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med lÀrarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lÀrarna anser att bokstavsinlÀrningen Àr den viktigaste delen för eleverna att kunna dÄ den Àr grunden för vidare lÀs- och skrivutveckling. Slutsatsen Àr att alla lÀrare anvÀnder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet Àr stort nÀr det gÀller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell..