SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstÄr i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfÀllen kan bidra med förstÄelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfÀllen dÀr en grupp yngre barn möter dokumentation för att fÄ syn pÄ vad som sÀtts igÄng i detta möte. Genom att anvÀnda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara mÀnniskor, utan ocksÄ ickemÀnniskor som agentiska, de gör och genererar förÀndring (Lenz Taguchi, 2012:12). TÀnkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mÀnskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstÄr i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrÄn Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulÀra och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i anvÀndandet av pedagogisk dokumentation.

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att anvÀnda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lÀrare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 stÄr det att skolan ska ansvara för att eleverna lÀr sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhÀllet generellt. LÀrarna kÀnner sig frustrerade dÄ de inte har tillgÄng till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom kÀnner mÄnga av dem att de sjÀlva inte har rÀtt utbildning i ITK som krÀvs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjÀlp, It-support samt fortbildning av lÀrare.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Forskning pÄ resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang Àr inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet Àr att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). ForskningsfrÄgorna Àr vilka pedagogiska strategier Àr relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i Äldrarna 6-20 Är, i vilken utstrÀckning forskningen om elever inom autismspektrum Àr grundad pÄ ett generellt systemteoretiskt tÀnkande och/eller ICF och hur man forskningsmÀssigt bygger upp evidens och vilka Àr delaktiga i denna process.Studien Àr en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. SkÀl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmÄtt.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt. Metoden baseras pÄ en systematisk granskning och analys av Ätta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som anvÀnds: rÄdgivning, teoribaserad rÄdgivning, handledd grupptrÀning eller individuellt anpassat trÀningsprogram.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning med de elever som behöver lÀngre tid pÄ sig att erövra lÀs- och skrivkoden. Med i studien finns ocksÄ hur skolan som organisation hjÀlper och stöttar dessa elever. Studien Àr av en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med lÀrarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lÀrarna anser att bokstavsinlÀrningen Àr den viktigaste delen för eleverna att kunna dÄ den Àr grunden för vidare lÀs- och skrivutveckling. Slutsatsen Àr att alla lÀrare anvÀnder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet Àr stort nÀr det gÀller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell..

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollÀrare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begrÀnsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollÀrare om hur de arbetar och vilka metoder som anvÀnds för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begrÀnsar barns inflytande anvÀnds observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollÀrarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskollÀraren anvÀnder sig av för att fÄ in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare fÄr barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar Àven att förskollÀraren har en ambition att frÀmja barns inflytande men det finns olika faktorer som begrÀnsar förskollÀrarens ambition.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgÄng Àr en av grunderna i det pedagogiska yrket redan frÄn förskolan. Förskoleklassen har gemensam lÀroplan med grundskolan men ska arbeta utifrÄn förskolans pedagogiska arbetssÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandemiljöerna i förskoleklassen dÀr pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda pÄ hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer av tvÄ förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. FörförstÄelsen av mig som forskare har jag erhÄllit genom att lÀsa in mig pÄ litteratur som berör Àmnet. Slutsatsen av denna undersökning Àr att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler dÀr den Àr en mer styrd förskola samtidigt som det Àr en friare form av skola.

SammanfattningMÄlet med det hÀr arbetet Àr att analysera tvÄ pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, nÀrmare bestÀmt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, nÀr det gÀller kunskapssyn och dÄ framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillÀgnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag anvÀnt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativ innehÄllsanalys. Litteraturstudie innebÀr att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jÀmför.NÀr det gÀller frÄgestÀllningen hur barnet med utvecklingsstörning tillÀgnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand pÄ hand-metod?. NÀr det gÀller frÄgestÀllningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och FÀrdighetskunskap.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.