Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i praktiken pÄ skolorna. Hur dessa metoder anvÀnds av pedagogerna och varför de vÀljer att anvÀnda dem, Àr andra frÄgor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkÀtundersökning kunna kartlÀgga vilka lÀs- och skrivinlÀrnings metoder som anvÀnds i praktiken. För att ta reda pÄ hur dessa metoder anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar pÄ att den fonologiska metoden, lÀsning pÄ talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden Àr de vanligaste metoderna vid lÀs- och skrivinlÀrning.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen nÀr pedagoger frÄn ett kulturhus möter ungdomar i skolÄr 8 och har frÄgestÀllningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? UtifrÄn en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrÄn social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kÀnnetecknas av att sjÀlvkÀnslan stÀrks, inlÀrningen ökar, koncentrationsförmÄgan stÀrks, arbetsformen Àr lustfylld och demokratisk, samarbetsförmÄgan utvecklas och relationer fördjupas.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill Àven beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess anvÀndning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgÄ frÄn pedagogers tankar pÄ en traditionell förskola och en uteförskola för att se om nÄgra skillnader och likheter finns i deras tÀnkande. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger pÄ den traditionella förskolan samt tvÄ pedagoger pÄ uteförskolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

AbstraktDet hÀr arbetet grundar sig pÄ en fallstudie utförd pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lÀrprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi anvÀnt lÀroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lÀrprocesser samt didaktik. De metoder vi har anvÀnt i syfte att besvara vÄra problemformuleringar Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en Àven har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollÀrare anser om hur det Àr att arbeta i en mÄngkulturell förskola och om den mÄngkulturella sammansÀttningen i barngruppen har nÄgon betydelse för hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen pÄ förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien Àr att det inte Àr nÄgot annorlunda med en mÄngkulturell förskola förutom att det kan uppstÄ missförstÄnd pÄ grund av svÄrigheter med sprÄket. Samtliga förskollÀrare ansÄg det var oerhört givande att arbeta pÄ förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lÀra sig att alla mÀnniskor Àr lika oavsett hudfÀrg och etnisk bakgrund. Det tycker att det Àr synd att de inom kommunen vÀljer att inte fördela de barn som finns som har utlÀndskt bakgrund pÄ flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

Kunskapsöverföring mellan projekt Àr ett ansvarsomrÄde inom projektledning. Arbetsformen projekt Àr mycket kunskapsintensiv och det Àr av största vikt för organisationer att omhÀnderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svÄrigheter kring kunskapsöverföring frÄn bÄde framgÄngrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska fÀrdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie Àr att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som anvÀnds. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har anvÀnds för att analysera resultatet.