Studien bygger pÄ en livsberÀttelse berÀttad av en verksam förskollÀrare. DÀr förskollÀraren berÀttar om sin uppvÀxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn pÄ sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser Àr en professionell förskollÀrares beteende.FörskollÀrarens styrdokument Àr Skollagen samt lÀroplan för förskolan (Lpfö 98). DÀr faststÀlls det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. FörskollÀraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvÄrdnad och fostran. Demokratiska vÀrderingar skall vara grundlÀggande i förskoleverksamheten.

Undersökningens resultat pekar pĂ„ de flesta lĂ€rare Ă€r mot ett införande av en litterĂ€r kanon i svenskundervisningen, Ă€ven om tvĂ„ lĂ€rare anser att en kanon skulle kunna vara nĂ„got positivt under andra förutsĂ€ttningar. Åsikterna skiljer sig emellertid Ă„t, beroende pĂ„ vilken uppfattning lĂ€rarna har pĂ„ svenskĂ€mnet, litteraturundervisningen och pĂ„ bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen pĂ„ att lĂ€rarna motsĂ€tter sig en litterĂ€r kanon, eftersom en litterĂ€r kanon inte Ă€r förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet föresprĂ„kar..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning kring arbetet som sker pÄ förskolan dÄ det förekommer ett barn med sprÄkstörning. Undersökningen bestÄr av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder sig av, hur de anser att miljön pÄ förskolan bör vara utformad samt hur de lÀgger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen pÄ bÀsta sÀtt ska utveckla sitt sprÄkUr resultatet sÄ framkommer det vÀldigt stor skillnad i bÄde kunskap och pedagogernas kompetens gÀllande sprÄkstörning, samt att de anvÀnder sig av metoder med bÄde manuell och hjÀlpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar frÄn pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lÀgger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska fÄ bÀsta möjlighet till sprÄkutveckling.Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhÄllningssÀtt Àr att de Àr nÀrvarande pedagoger sÄ att barnen fÄr de rÀtta förutsÀttningarna att lÀra sig sprÄk..

Avsikten med denna studie Àr att öka kunskapen om hur förskollÀrare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har anvÀnt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hÀmtat frÄn Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan pÄverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi anvÀnde i denna studie var fokusgruppsamtal. FörskollÀrarna diskuterade bl.a.

Detta Àr en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt Àmne. Metoder som anvÀnds Àr observationer och fokussamtal. UndersökningsomrÄdet baseras pÄ ett projekt i BorlÀnge kommun som kallas för Tusen Ord, dÀr dramapedagoger arbetar sprÄkfrÀmjande i en interaktiv utstÀllning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 Äringar inom förskolan, Är 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utstrÀckning finns nÀrvarande i den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berÀttande, kommunikation, sprÄk      .

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i praktiken pÄ skolorna. Hur dessa metoder anvÀnds av pedagogerna och varför de vÀljer att anvÀnda dem, Àr andra frÄgor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkÀtundersökning kunna kartlÀgga vilka lÀs- och skrivinlÀrnings metoder som anvÀnds i praktiken. För att ta reda pÄ hur dessa metoder anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar pÄ att den fonologiska metoden, lÀsning pÄ talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden Àr de vanligaste metoderna vid lÀs- och skrivinlÀrning.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen nÀr pedagoger frÄn ett kulturhus möter ungdomar i skolÄr 8 och har frÄgestÀllningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? UtifrÄn en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrÄn social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kÀnnetecknas av att sjÀlvkÀnslan stÀrks, inlÀrningen ökar, koncentrationsförmÄgan stÀrks, arbetsformen Àr lustfylld och demokratisk, samarbetsförmÄgan utvecklas och relationer fördjupas.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill Àven beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess anvÀndning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgÄ frÄn pedagogers tankar pÄ en traditionell förskola och en uteförskola för att se om nÄgra skillnader och likheter finns i deras tÀnkande. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger pÄ den traditionella förskolan samt tvÄ pedagoger pÄ uteförskolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.