Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollÀrare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begrÀnsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollÀrare om hur de arbetar och vilka metoder som anvÀnds för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begrÀnsar barns inflytande anvÀnds observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollÀrarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskollÀraren anvÀnder sig av för att fÄ in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare fÄr barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar Àven att förskollÀraren har en ambition att frÀmja barns inflytande men det finns olika faktorer som begrÀnsar förskollÀrarens ambition.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgÄng Àr en av grunderna i det pedagogiska yrket redan frÄn förskolan. Förskoleklassen har gemensam lÀroplan med grundskolan men ska arbeta utifrÄn förskolans pedagogiska arbetssÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandemiljöerna i förskoleklassen dÀr pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda pÄ hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer av tvÄ förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. FörförstÄelsen av mig som forskare har jag erhÄllit genom att lÀsa in mig pÄ litteratur som berör Àmnet. Slutsatsen av denna undersökning Àr att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler dÀr den Àr en mer styrd förskola samtidigt som det Àr en friare form av skola.

SammanfattningMÄlet med det hÀr arbetet Àr att analysera tvÄ pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, nÀrmare bestÀmt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, nÀr det gÀller kunskapssyn och dÄ framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillÀgnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag anvÀnt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativ innehÄllsanalys. Litteraturstudie innebÀr att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jÀmför.NÀr det gÀller frÄgestÀllningen hur barnet med utvecklingsstörning tillÀgnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand pÄ hand-metod?. NÀr det gÀller frÄgestÀllningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och FÀrdighetskunskap.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

Syftet med studien Àr att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning utifrÄn verksamma lÀrares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckensprÄk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. DÀrefter presenteras tidigare forskning inom omrÄdet döva barns lÀs- och skrivinlÀrning. Det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning belyses genom intervjuer med lÀrare i svenska för döva.Dövas förstasprÄk Àr teckensprÄk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har dÀrför ett dubbelt arbete nÀr de börjar skolan; de ska lÀra sig lÀsa och skriva samtidigt som de lÀr sig ett nytt sprÄk.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med ett annat modersmÄl Àn svenska trivs pÄ förskolor i ett mindre svenskt samhÀlle och i vilken utstrÀckning de fÄr hjÀlp med sprÄkinlÀrningen. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med förskollÀrare och förÀldrar till barn med annat modersmÄl dÀr erfarenheter frÄn sÄvÀl SprÄkförskola som vanlig förskola fÄngades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmÄl upp-backning i form av att förskollÀrarna var uppmÀrksamma pÄ barnens sprÄkanvÀndande. NÀr de behövdes var de med och stöttade, hjÀlpte till med nya ord och förtydligade nÀr sÄ behövdes. PÄ individnivÄ anvÀnde lÀrarna inte nÄgra speciella pedagogiska metoder som hjÀlpte barnen att utveckla sprÄket. DÀremot visar studien att i SprÄkförskolan an-vÀnde man medvetet olika metoder för att utveckla barnens sprÄk.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnÀrlig praktik kan formuleras och utvecklas. UppmÀrksamheten vÀnds mot elevens konstnÀrliga arbetsprocess dÀr det reflekterande förhÄllningsÀttet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnÀrliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att anvÀnda sig av olika fÀrdigheter, metoder och samarbetsförmÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och fÄ kunskap om den konstnÀrliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts pÄ en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lÀrande, (PBL) vilket baseras pÄ bÄde individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri bestÄr av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förstÄelse för hur elever i Är 9 upplever tillvÀgagÄngssÀtt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar pÄ deras upplÀgg och inte pÄ informationsinnehÄll. Arbetet utgÄr frÄn mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har anvÀnts och studiens resultat har samlats in med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ metod.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

VĂ„rt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att frĂ€mja barns talsprĂ„ksutveckling. Detta har skett med hjĂ€lp av tvĂ„ kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lĂ€randesituationer.De resultat som undersökningen har visat Ă€r att man anvĂ€nder sig av bland annat sĂ„ng, rim, ramsor och samtal för att frĂ€mja talsprĂ„ksutvecklingen. En pedagog ansĂ„g att det var viktigt att frĂ€mja talsprĂ„ksutveckling med bakgrund i att barnens verbala sprĂ„kbruk Ă€r sĂ€mre idag Ă€n för tio Ă„r sedan. Forskningsbakgrunden vilar pĂ„ SĂ€ljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, sprĂ„kutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlĂ€rningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Att lĂ€ra sig en text utantill krĂ€ver bĂ„de förmĂ„ga att tekniskt kunna avkoda texten och förstĂ„else av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielĂ€rare i Teater skall man kunna tillmötesgĂ„ de enskilda elevernas behov och ge dem rĂ€tt verktyg för att klara av det grundlĂ€ggande textarbetet som krĂ€vs inom teatern. Förhoppningen Ă€r att resultatet Ă€ven skall kunna appliceras och vara anvĂ€ndbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skĂ„despelare om vilka metoder de anvĂ€nder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlĂ€rare intervjuades för att erhĂ„lla en bild av vilka metoder man anvĂ€nder sig av i undervisningen pĂ„ gymnasiet.