Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse höglÀsning har för barn i förskolan och deras sprÄkutveckling och ta reda pÄ vilka pedagogiska metoder pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att höglÀsning Àr viktigt för barns sprÄkutveckling. Litteraturen belyser ocksÄ hur betydelsefull höglÀsning Àr för sprÄkutvecklingen. DÀrför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gÀller att delge barnen god litteratur via höglÀsning..

Denna studies syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingÄr pedagogernas personliga Äsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet Àr deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin sÀrskilda verksamhet. VÄrt material Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgÄtt frÄn i denna studie Àr barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien Àr frÀmst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men Àven till de familjer som har eller Àr i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och Àr intresserade av att fÄ en insyn i deras pedagogiska arbete..

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

Syftet med min studie Àr att studera vilka metoder som anvÀnds pÄ nÄgra grundskolor för att utveckla det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga elever. I min undersökning har jag utgÄtt ifrÄn kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvÄsprÄkiga utveckling i Ärskurs 1-4 pÄ tre skolor frÄn tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nÀstan alla pedagogerna anvÀnder liknande arbetsmetoder nÀr det gÀller sprÄkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har Àven uppmÀrksammat att alla lÀrarnas mÄl Àr att anvÀnda de metoderna som ska hjÀlpa barnen att utveckla det svenska sprÄket.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa omrÄdet lÀrares klassrumsfrÄgor. Detta gör vi med fokus pÄ olika frÄgetypers förekomst, vad lÀrare har för syfte med frÄgor och vad de sedan gör med elevernas svar pÄ frÄgorna som de stÀllt.Eftersom vi har valt att titta pÄ förekomsten av frÄgor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lÀrare. Dessa lÀrare har vi senare Àven intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att anvÀnda frÄgor som pedagogiska redskap. Observationerna har Àven varit till hjÀlp nÀr vi har tittat pÄ lÀrarnas uppföljning av elevsvaren.Resultaten vi har nÄtt stÀmmer bra överens med tidigare studier men vi har ocksÄ sett att omrÄdet Àr komplext och inte sÄ lÀtt som man ibland kan tro. Vad lÀrare stÀller för frÄgor i ett fall kan passa bra dÀr men mindre bra i ett annat.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det har varit mÄnga debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag Àter mer godis, lÀsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska mÄltiderna i allmÀnhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn pÄ hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska mÄltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förÀndrats mycket och sockerintaget har minskat pÄ förskolan under de Är de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte pÄverka kosten men kan vÀlja att ta bort vissa livsmedel pÄ avdelningen som de anser inte Àr nyttiga.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jÀmstÀlldhet. Studien undersöker hur jÀmstÀlldhetsarbetet kantillÀmpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnÄ en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i tvÄ olika förskolor medsammanlagt Ätta pedagoger. JÀmstÀlldhet och demokrati Àr begrepp som allapedagoger i vÄr studie Àr bekanta med och uttrycker som en sjÀlvklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vÄr studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gÀllande att arbeta med jÀmstÀlldhet och demokrati.

Studien belyser pedagogers syn pÄ leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns pÄ förskolan. Den belyser Àven pedagogiska leksaker och krigs- och vÄldsrelaterade leksaker. Studien jÀmför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer pÄ flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gÀllde leksaker och material..

VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare anvÀnder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet pÄ förskolan. Bakgrunden Àr uppbyggd av forskning och litteratur, dÀr medling och öppna relationer Àr de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att fÄ en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollÀrare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter anvÀnder sig av olika metoder beroende pÄ situation. Den metod som samtliga anvÀnder sig av Àr medling och öppna frÄgor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lÀrande och autism i föreliggande examensarbete Àr flera. Vi uppfattar att det finns mÄnga myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt bÄde i vÄr utbildning och i samhÀllet i stort. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: Hur ser pedagoger pÄ autism? Vilka pedagogiska hjÀlpmedel och metoder anvÀnds i undervisningen? NÀr det gÀller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss pÄ Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva KÀrfve.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.

Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse har gÄtt tillbaka i internationella jÀmförelser och Skolverket anser att eleverna fÄr för lite undervisning i lÀsförstÄelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jÀmföra och analysera metoder som utvecklar lÀsförstÄelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strÀvansmÄlens intentioner, om Àn i olika omfattning beroende pÄ hur omfattande metoden var och metoderna stÀmmer vÀl in pÄ det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn Àr lÀrarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och nÀr strategierna ska anvÀndas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..