VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lÀrande och autism i föreliggande examensarbete Àr flera. Vi uppfattar att det finns mÄnga myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt bÄde i vÄr utbildning och i samhÀllet i stort. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: Hur ser pedagoger pÄ autism? Vilka pedagogiska hjÀlpmedel och metoder anvÀnds i undervisningen? NÀr det gÀller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss pÄ Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva KÀrfve.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.

Svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse har gÄtt tillbaka i internationella jÀmförelser och Skolverket anser att eleverna fÄr för lite undervisning i lÀsförstÄelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jÀmföra och analysera metoder som utvecklar lÀsförstÄelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strÀvansmÄlens intentioner, om Àn i olika omfattning beroende pÄ hur omfattande metoden var och metoderna stÀmmer vÀl in pÄ det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn Àr lÀrarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och nÀr strategierna ska anvÀndas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar framtrÀder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framtrÀda pÄ andra sÀtt nÀr bilderna samlÀses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts pÄ nÄgra förskolors pedagogiska dokumentationer utifrÄn frÄgestÀllningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förstÄelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning pÄ omrÄdet visar studien att aktivitet och lÀrande ges en mer framtrÀdande roll i den pedagogiska dokumentationen Àn omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock lÀsningar dÀr fokus skiftar frÄn flickors och pojkars olika sÀtt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstÄr mellan barn, material och diskurser. SÄdana lÀsningar öppnar för tillblivelser dÀr individer omfattar bÄde manliga och kvinnliga positioner, dÀr kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

Uppsatsen behandlar sökmotoroptimering gÀllande Google. En litteraturstudie görs för att besvara vilka metoder som Àr de mest effektiva för ett sÄ bra trÀffresultat som möjligt samt vilka metoder som Google inte anser följer deras riktlinjer. En empirisk studie görs Àven genom att skicka ut ett antal frÄgor om sökmotoroptimering till SEO-konsulter i Sverige. Ett antal ?on-page?-metoder och ?off-page?-metoder redovisas samt Àven ett antal tveksamma metoder.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever pÄ grundskolan, och frÄn 2011 Àr det lag pÄ att skolmaten som serveras Àven ska vara nÀringsriktig. SkolmÄltiderna ses som ett lÀrtillfÀlle och kallas pedagogisk mÄltid. Studiens syfte var att belysa hur lÀrare och annan pedagogisk personal som arbetar pÄ högstadieskolor och Àter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frÄgeformulÀr med öppna svarsalternativ anvÀndes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrÄn informanternas bakgrundsfakta.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha lÀs- och skrivsvÄrigheter, vad det kan bero pÄ, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjÀlpa individen med sin inlÀrning nÀr det kommer till att hantera text, antingen att sjÀlv skriva den eller kunna lÀsa den. NÀr eleverna gör fÄ framsteg trots stora hjÀlpinsatser leder det sjÀlvklart till en enorm frustration hos eleven, förÀldern men Àven pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser frÄn pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen fÄ en större bild av individen och se sÄvÀl möjligheter som svÄrigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill sÀga som förklarar vad dyslexi Àr och vad det kan bero pÄ utifrÄn de olika synsÀtt som finns. Jag har Àven anvÀnt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssÀtt som inriktar sig pÄ lÀs- och skrivinlÀrning/trÀning och statliga utredningar sÄsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med tvÄ specialpedagoger för att fÄ en djupare förstÄelse för det arbetssÀtt som bedrivs i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats Àr det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knÀcka lÀskoden..

Syftet Àr att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamÄltiden i förskolan dÄ Falu Kommun ser den pedagogiska mÄltiden som en kostnadsfrÄgamedan BorlÀnge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under mÄltiden.Vilken Àr pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska mÄltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under mÄltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska mÄltidssituationen Àr enkomplex arbetssituation för pedagogerna dÄ den bÄde innebÀr pedagogiska moment somsprÄkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vÄrd och omsorg. Dessutom ska pedagogerna Àta sjÀlva och se till att de fÄr i sig mat pÄ ettsÄdant sÀtt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs Àr vaga. Den pedagogiskadelen hÀmtar pedagogerna frÄn förskolans styrdokument LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förvÀntas ske av sig sjÀlv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska mÄltiden förvisso Àr en förmÄnom man enbart ser till att pedagogerna fÄr mat att Àta utan att behöva betala för den men det Àrinte nÄgon mat eller nÄgon mÄltidsituation som pÄ nÄgot sett gynnar dem personligen.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..