Syftet med förelÀggande undersökningen Àr att skapa en fördjupad förstÄelse för gymnasieelevers syn pÄ bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fÄnga elevernas egna bilder av hur mötet med lÀraren pÄverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen Àr intervjuer med elever som varit slumpmÀssigt utvalda. I undersökningen, dÀr en kvalitativ metod anvÀnts ingÄr nio elevers berÀttelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet Àr frivillig, att de nÀr de önskar under intervjun kan vÀlja att avbryta den samt att de har rÀtt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation Àr det pedagogiska mötet, det vill sÀga mötet mellan lÀrare och elev i sÄvÀl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingÄr i denna undersökning.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför mÄltider, samt hur de i fyra förskolor kan se pÄ mÄltidssituationer som lÀrandetillfÀllen. Med tanke pÄ den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs pÄ förskolor idag kopplar jag detta till lÀroplanens mÄl om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnÄ syftet tar jag hjÀlp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lÀrarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför mÄltider. Resultatet jag kommer fram till Àr att lÀrarna har varierade erfarenheter nÀr det gÀller lÀrandet vid mÄltidssituationer.

AbstraktTitel: LÀrares pedagogiska verktyg i undervisningen pÄ omvÄrdnadsprogrammet för elever med svenska som andrasprÄkInstitution: Sektionen för lÀrarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet Àldre ökar i samhÀllet. Inom vÄrd och omsorg och sÀrskilt inom Àldreomsorgen kommer behovet av utbildad vÄrdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhÀllet pÄ att utbilda vuxna inom vÄrd och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andrasprÄk.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

 Agila metoder Àr en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsomrÄdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svÄrt att hantera oförutsÀgbara och skiftande krav. Agila metoder föresprÄkar nÀra och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att stÀndigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmÀrksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans anvÀndbarhet. Syftet med rapporten Àr dÀrför att integrera anvÀndarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans anvÀndbarhet hos agila metoder. AnvÀndarcentrerad design Àr en process som fokuserar pÄ anvÀndbarhet genom att anvÀndarna Àr en central aspekt i utvecklingsprocessen.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa bÄde pedagogers och elevers tal kring höglÀsningen i undervisningen i en Ärskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring höglÀsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om höglÀsningens effekter. Arbetet grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder kan anvÀndas kring höglÀsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att höglÀsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna höglÀsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras pÄ intervjuer med en klasslÀrare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som anvÀnds under arbetet med höglÀsningen.

Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsÀtt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgÄ, det vill sÀga hur de gör nÀr de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det Àr viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, dÄ de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), Àr ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna anvÀnder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i hur ett antal lÀrare och förskollÀrare tÀnker kring den pedagogiska miljön i allmÀnhet och pÄ sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var ocksÄ att belysa eventuella skillnader och likheter i synen pÄ den pedagogiska miljön mellan dessa tvÄ lÀrargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie anvÀndes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Sex personer intervjuades, tre lÀrare verksamma i Ärskurs F-6 samt tre förskollÀrare verksamma i förskolan med Äldrarna 1-5 Är.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn pÄ pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans pÄ ett av gymnasiets el-program i LuleÄ. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet av studien visar pÄ att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfÀllena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjÀlpa eleverna att se Àmnet ur en annan tydligare synvinkel..

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

PÄ grund av ett intresse för de olika metoder som anvÀnts för att kunna arbeta pÄ ett effektivt sÀtt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten Àr, pÄ grund av sina avskiljande metoder, unik jÀmfört med andra ungdomsverksamheter. StrÀnga och klara regler samt direkta ÄtgÀrder Àr nÄgra av de avskiljande metoderna. DÄ syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn pÄ hÀlsofostran, och tillÀmpningen av demokratisk vÀrdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.