Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers värdegrundsarbete främjar hållbar utveckling. Arbetet utgick från frågeställningarna hur fritidspedagoger arbetar med värdegrundsperspektivet alla människors lika värde och hur detta arbete anknyter till att främja hållbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger på olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrån allas lika värde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade också att de arbetar utifrån några huvudprinciper vilka är integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhållningssätt.

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.

Hållbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmänt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela världen. Som ett svar på utmaningen att få verksamheten att överensstämma med hållbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frågor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara särskilt aktiva på det här området. Denna studies syfte är att beskriva hur företag går från miljöarbete till arbete för hållbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

The purpose of this paper is to examine what opinions parents have of the after school-centre, if they know that it has an objective and what that objective is. This will be examined by surveying parents with children in after school-centre. The questions posed in the study are as follows: Do parents know the objective of after school-centre? What is the general view of after school-centre among parents? The results show that 41 percent know that there is an objective while 39 percent don't. Only 6 percent can describe what the objective is.

Cirkulationsplatser är vanligt förekommande i vårt samhälle och det byggs ständigt nya eftersom det är säkrare och smidigare än en fyrvägskorsning. Rondellen är ofta en plats för utsmyckning i form av växter eller av konstverk. För att växter ska ha ett prydande värde i rondeller måste de utvecklas bra och det här examensarbetet undersöker just hur växter har utvecklats i rondeller sedan plantering. Arbetet grundar sig i en inventering av 74 rondeller fördelade i regionerna Norrland, Mälardalen och Västkusten som har olika klimatförhållanden och har olika stor användning av vägsalt vintertid. Det insamlade inventeringsmaterialet har sorterats, analyserats på artnivå och på generell nivå med utgångspunkt i en litteraturstudie om växters utveckling. Litteraturstudien har även legat till grund för ett inventeringsprotokoll baserat på symptom som växterna kan visa upp beroende på bland annat vatten- och näringstillgång och växternas härdighet. Under arbetet har jag kommit fram till att man som planerare, projektör, anläggare och förvaltare har stor påverkan på växternas utveckling i rondeller.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

Sammanfattning Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare. Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.