Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Syftet med studien är att ge en förståelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhåller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att få tillgång till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger från fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men på olika sätt. Pedagogerna menar att dokumentationen är till för barnen, föräldrarna och pedagogerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett dramapedagogiskt arbetssätt kan bidra till lustfyllt lärande bland de yngsta barnen på förskolan. Genom intervjuer med pedagogerna undersökte jag hur de ser på arbetssättet. Vidare har jag genomfört videoobservationer i barngruppen för att på så sätt se hur barnen reagerar när figurerna från bilderboken får liv och kommer in i verksamheten. Som en röd tråd genom studien, när det kommer till barns lärande, ligger fokus på hur barns språk och kommunikation påverkas och eventuellt stimuleras av ett dramapedagogiskt arbetssätt. Vad händer när bilderboken får liv?I resultatet konstateras att ett dramapedagogiskt arbetssätt engagerar och berör alla, stora som små.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

Humor är en högt uppskattad form av kommunikation mellan människor, oavsett kön, kultur eller ålder. Det är en mänsklig egenskap som kännetecknas av personens förmåga att skratta åt egen räkning, förmåga att förstå och berätta skämt, vitsar och roliga historier. Det är en persons förmåga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glädje och nöje möta vardagen. Om humor används positivt kan den vara en stor tillgång för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, råder stor brist på litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Undersökningens syfte är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande.I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad på barns och elevers samlärande i förhållande till individuellt lärande inom ämnet matematik..

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka möjligheter skönlitteratur har i undervisningen med syftet att främja en god klassrumsmiljö och motverka mobbning i en 3-5-klass. Uppsatsen lyfter fram mobbningsproblematiken och litteraturpedagogers och litteraturvetares teorier om skönlitteraturens möjligheter. Målet har varit att uppnå mitt syfte genom en egen undervisningsstrategi i vilken eleverna har deltagit och varit verksamma under en period på tre veckor. Undervisningsmetoderna i klassen har bestått av högläsning ur en skönlitterär bok som tar upp mobbningsproblematiken, reflektionsskrivning, drama, klassdiskussioner och värderingsövningar. Mitt val har varit att använda mig av olika metoder för att samla in data för min undersökning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och elever fungerar på en skola i grundskolans tidigare år. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, två lärare samt åtta elever. Vi har även gjort tre observationer på skolan. I vårt resultat har det framkommit att lärarna använder skolbiblioteket för att låna bänkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Permaculture is a design system that aims at developing sustainable human settlements and self-maintained agriculture; it may also be used for community planning. The design system of permaculture aims at mimicking a natural ecosystem; this gives the advantage to make use of all the connections and mechanisms that exist in such a system.The purpose of this bachelor thesis was to compile and spread scientific information regarding five different themes within the areas of ecology, environmental science and permaculture. This was achieved through cooperation with the permaculture inspired Ecovillage Suberbyn in southern Gotland. Information about the central parts of a permaculture ecovillage was used as material for a series of signposts that will be located around the ecovillage Suderbyn. The five selected themes were: An overview of permaculture, The forest garden, The pond, Composting and The use of human excrement and urine..

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..