SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Korpen arbetar med hÀlsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.FrÄgestÀllningarna var följande:1. Vad innebÀr hÀlsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför vÀljer arbetsplatser just hÀlsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvÄrd?3.

Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vÄrdboende. Den typ av dokumentation som studeras bestÄr av journalanteckningar, skrivna av personalen pÄ vÄrdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor pÄ vÄrdboendet, sÄ kallade brukare. Syftet Àr att undersöka hur skribenterna anvÀnder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera anvÀndningen av evalueringarna och jÀmföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i SocialtjÀnstlagen. Evalueringar Àr sprÄkliga resurser som anvÀnds för att uttrycka exempelvis vÀrderingar, bedömningar, attityder och förhÄllningssÀtt.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen grundar sig pÄ kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik.

Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av sÀrskilt stöd i ÄtgÀrdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) ProblemomrÄde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av sÀrskilt stöd konstrueras i ÄtgÀrdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. FrÄgestÀllningar tog utgÄngspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr en socialkonstruktionistisk teori anvÀndes som ingÄng. Vid anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kÀnnetecken kan vara att det finns en kritisk hÄllning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrÄgestÀllningar.

The purpose of this study has been to analyze how managers within the elderly care who operate according to the Social Services Act work to support the assistant nurses with the social documentation. In order to achieve my purpose and to be able to answer the research questions, a qualitative approach was selected. My empirical material consists of seven interviews, four with assistant nurses and three with managers. Anthony Giddens? structuration theory in MÄnsson, (2003 s. 422) has been my theoretical starting-point and the concepts of practical and discursive consciousness have been used in the analysis.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

I utbildningen SamhÀllsbyggnad pÄ LuleÄ Tekniska Universitet ingÄr ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att fÄ fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna dÀr ett flertal kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Documentation in electronic journals is perceived as time consuming and sometimes technically difficult to handle, but also leads to an improved quality of care. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' perceptions of documentation with a focus on timing, technique and quality of care and whether any differences in these perceptions were dependent on age. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study in the survey form, 28 nurses at a university hospital in central Sweden participated in the study. Regression analysis was performed with Spearman's rank correlation coefficient. Results: Electronic documentation takes 30 to 60 minutes for most nurses and half of them considered it a reasonable time.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

MÄnga elever i de svenska skolorna har svenska som andrasprÄk och har mer eller mindre knapphÀndiga kunskaper i svenska och dÀrmed svÄrt att kommunicera. En del Àr nyanlÀnda och kan inte kommunicera alls pÄ det nya sprÄket. En vÀg ut ur dilemmat Àr att hitta andra sÀtt att uttrycka sig och kommunicera pÄ.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bÀsta förutsÀttningarna för en positiv sprÄkutveckling genom undervisning i ett utvidgat sprÄk- och textbegreppsperspektiv. En konstnÀrlig process i frÄga om skapande Àr en av utvecklingsvÀgarna.FrÄgestÀllningen berör integration mellan bild och svenska som andrasprÄk som pedagogisk metod.Eleverna mÄste fÄ lÀra sig att anvÀnda nya redskap och synsÀtt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det Àr viktigt att tÀnka sig sprÄkutveckling i ett utvidgat sprÄkbegrepp och integration mellan Àmnen Àr ett sÀtt att sÀtta fokus pÄ kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som hÀnder vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar pÄ det.Integration mellan bild och svenska som andrasprÄk har positiva effekter.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

Med vÀxande antal anmÀlningar frÄn lÀrare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om krÀnkningar, hot och vÄld mot lÀrare i kommunen Nordanstig förekom. UtfirÄn syftet stÀlldes sen tre frÄgestÀllningar, Hur vanligt Àr det att lÀrare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, krÀnks, hotas, samt eventuellt utsÀtts för vÄld i kommunen Nordanstig? Hur pÄverkas lÀraren om denne blir utsatt för krÀnkningar, hot eller vÄld, kommer lÀraren av olika anledningar att lÄta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur pÄverkas en lÀrares pedagogiska arbete om lÀraren blir utsatt för krÀnkningar, hot eller vÄld, kommer lÀraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar sÄ utformades en enkÀt med 29 frÄgor som anvÀndes som en surveyundersökning. Resultatet pÄvisade tydliga svar att cirka hÀlften av de lÀrare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt krÀnks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor krÀnkas av elever.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn pÄ pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans pÄ ett av gymnasiets el-program i LuleÄ. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet av studien visar pÄ att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfÀllena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjÀlpa eleverna att se Àmnet ur en annan tydligare synvinkel..

Syfte: Syftet Àr att studera informationsöverlÀmning mellan lÀrare i Äk 3 och Äk 4. MÄlet Àr att fÄ veta hur lÀrare uppfattar informationsöverlÀmning i svenskÀmnet och om de anser att information som lÀmnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan Àr en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlÀrning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och sprÄkliga processer Àr man medskapare i de kulturer man lever i.