Syftet med studien Ă€r att undersöka förskollĂ€rarens syn pĂ„ anvĂ€ndningen av surfplattor i verksamheten. Digitala verktyg sĂ„ som surfplattor Ă€r ett aktuellt Ă€mne att undersöka dĂ„ det tar allt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med tre förskollĂ€rare och en förskolechef, alla pĂ„ ett eller annat sĂ€tt involverade i anvĂ€ndningen av surfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lĂ€rande och dokumentation ligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory) kommer att belysas.

Studiens syfte Àr att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse pÄ behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka nÄgra variablers inverkan pÄ utfallet samt hur dokumentationen ser ut. UtifrÄn detta har vi formulerat följande frÄgestÀllningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svÄrigheter att genomföra pedagogisk kartlÀggning kring barn med funktionsnedsÀttningar i förskolan. Barnen i barngrupperna Àr mellan ett och fem Är. Ett eller flera barn har nÄgon funktionsnedsÀttning. TvÄ kommuner frÄn södra Sverige Àr representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartlÀggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets nÀrmiljö men ocksÄ i andra miljöstrukturer pÄ samhÀllsnivÄ. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Detta examensarbete har tagit sin utgÄngpunkt i hur förskoleklassreformen har pÄverkat leken för sexÄringarna, samt hur sexÄringarnas lek och lekfulla lÀrande pÄverkas av de olika arbetssÀtten i förskoleklass och Äldersintegrerad klass..

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Den dokumentation som görs i patientjournaler fÄr allt större betydelse för patientens sÀkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vÄrdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgÀnglighet, men studier visar pÄ brister vad gÀller struktur och innehÄll.Syftet med denna studie var att kartlÀgga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvÀrprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och vÀrdet av att anvÀnda egen och annan professions dokumentation (delstudie II).Studien genomfördes pÄ ett lÀnsdelssjukhus dÀr datorjournaler anvÀnts i ca 10 Är. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrÄn VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, lÀkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkÀt.Resultatet visade att 15 % av innehÄllet i omvÄrdnadsdokumentationen (exklusive epikris) ocksÄ fanns dokumenterat pÄ annan plats i journalen, en eller flera gÄnger. Av omvÄrdnadsanamnesernas innehÄll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvÄrdnadsstatus och omvÄrdnadsÄtgÀrder var 6 % respektive 10 %.

Det rÄder en viss komplexitet i Àmnet idrott och hÀlsa gÀllande betyg och bedömning. LÀrare tycks ha olika synsÀtt pÄ vilka mÄl och vilka kunskaper som Àr viktiga att anvÀnda för att grunda ett betyg. VÄrt syfte Àr att utforska hur lÀrare i idrott och hÀlsa gÄr tillvÀga i sin bedömning och betygssÀttning av elever, vilka metoder lÀrarna anvÀnder och hur de förhÄller sig till Skolverkets riktlinjer. Metoden Àr en samtalsintervju med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, alla verksamma i grundskolans senare Är. Respondenternas svar resulterade i att alla anvÀnder sig av dokumentation, sÄsom bedömningsmatriser och idrottsjournaler.

Abstract Gunnarsson, Katarina StĂ„hle (2011). SkolgĂ„rden ? inflytande och pedagogiska perspektiv. Malmö: LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och jĂ€mföra nĂ„gra elevers, lĂ€rares och politikers tankar och planer. Är de lika eller skiljer de sig Ă„t vad gĂ€ller vistelsen pĂ„ skolgĂ„rden? Jag har genom kvalitativa intervjuer av elever, lĂ€rare och nĂ„gra av de som planerar skolgĂ„rden samt observationer samlat in mitt empiriska material, detta har genomförts pĂ„ en skola i södra Sverige.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

Sjuksköterskor ifrÄgasÀtter ibland sin nÀrvaro under ronden och för motivation krÀvs förstÄelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vÄrdutveckling saknar den erkÀnnande som ett viktigt forskningsomrÄde. Syftet var att studera ronden som företeelse pÄ sjukhus. En litteraturstudie grundad pÄ 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde pÄ rutin, aldrig stÀlldes in samt innehade frÀmst tre funktioner: planering och utvÀrdering av patientvÄrden, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.