Sök:

Sökresultat:

2728 Uppsatser om Pedagogisk dokumentation i förskolan - Sida 36 av 182

SÄdd av perenner. En dokumentation av tre metoder pÄ tre plantskolor

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp 2015..

NÀr jag dokumenterar har jag ryggen fri. Om omvÄrdnadspersonalens upplevelse av social dokumentation.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur upplevelsen gÀllande dokumentation bland personal inom hemvÄrden ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmÀssigt utvalda ur personalen pÄ tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gÀllande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden Àr fördelad, dÄ ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, bÄde gÀllande möjligheten till att anvÀnda de redskap som finns tillgÀngliga inom arbetsplatsen samt tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har Àven nÀmnts som viktiga faktorer.

Barns vardagskonflikter och pedagogers förhÄllningssÀtt till konflikter i barngrupper i förskolan : En studie om pedagogisk strategi, konflikter och konflikthantering

I detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ Àr huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska anvÀndning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks Àven de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, dÀr Ätta rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus pÄ dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstÀmmig bild av den praktiska anvÀndningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Vem dokumenterar? - Barnen!

Syftet med genomförda studie Àr att undersöka om barn kan fÄ ökat inflytande i förskolan genom att med hjÀlp av kamera sjÀlva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vÀnds detta pÄ genom att lÄta barnen dokumentera. UtgÄngsdiskurs och perspektiv Àr kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade lÀroplan framgÄr det att förskolan Àr skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rÀtt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien anvÀnder kvalitativ metod för att kunna uppmÀrksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstÄ hur barnen upplever sin vardag pÄ förskolan.

Att arbeta tillsammans för barnets bÀsta : FrÄn observation till stöd

Syftet Àr att belysa hur rektorer och förskollÀrare ser pÄ arbetet kring rutiner som anvÀnds i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lÀrande, hur görs förÀldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd? För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte sÄ har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollÀrare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen Àr viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var Àven överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och förÀldrarna Àr viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete pÄ sin förskola med förÀldrarna. Förskolornas sÀtt att arbeta kring stödÄtgÀrder varierar dÄ det var lika mÄnga som anvÀnde sig utav ÄtgÀrdsprogram som av handlingsplaner.

LÀrares ökade arbetsbelastning

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

H. K. H. TepÄse och andra souvenirer : Dokumentation av en samling minnesföremÄl frÄn kronprinsessparets bröllop Är 2010

This thesis is a report of the practical aspects and the problems of classification and documentation of a collection of memorabilias from the Crown Princess Couple's Wedding in Stockholm 2010. The collection contains 38 objects collected by Nordiska museet [The Nordic Museum], Sweden's largest museum of cultural history. Nordiska museet has a total collection of over 1,5 million items collected since 1873. My ambition in this thesis has been to describe my work with the classification and documentation of these new objects and their context. One of the main problems was how to combine the modern objects with the old existing collection within the two classification systems used at the museum.

Skatt eller skrÀp? En studie av fÀltarkeologisk dokumentation.

This thesis deals with the documentation of non-prioritised material during archaeological fieldwork. The main questions are whether there is a difference in the documentation of the non- prioritised material, between rescue archaeology and research archaeology and what the reasons for such a difference may be related to. Furthermore, the thesis deals with what arch-aeologists write say and do about the subject. To answer these questions, I analyse three different projects; Two research projects, Zvejnieki (Latvia) and Monte da Igreja (Portugal), and one rescue archaeological project, Gyllins TrÀdgÄrd (Sweden).The most important result is that there is as great a difference between the two research projects as there is between the research projects and the rescue archaeological project. Many similarities can be seen in the projects conducted at Monte da Igreja and Gyllins TrÀdgÄrd.

Utveckling och dokumentation av Systematiskt Brandskyddsarbete pÄ SCA Packaging Munksund AB

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Sjuksköterskans patientnÀra tid och administrativa uppgifter. En observations studie.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnĂ€ra omvĂ„rdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnĂ€ra tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jĂ€mförelse med opublicerad data frĂ„n 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 pĂ„ samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnĂ€ra tid 2011 visade sig ha minskat i jĂ€mförelse med 2007, Ă€ven tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat nĂ„got. Vid en summering av annat administrativt arbete sĂ„gs en ökning frĂ„n 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

Sociala berÀttelser och seriesamtal - En pedagogisk metod för elever i sÀrskola?

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Rumsklang för hifi-lyssning : En undersökning av vanliga vardagsrums akustiska egenskaper

ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.

UtÄtagerande barn i förskolan : varför barn blir utÄtagerande och hur lÀrare i förskolan kan arbeta med utÄtagerande barn

Syftet med studien Àr att finna en allmÀn definition för begreppet utÄtagerande, finna möjliga: orsaker till utÄtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utÄtagerande barn i förskolan samt se om det finns nÄgon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger pÄ fem intervjuer gjorda med förskolelÀrare. I studien definierades utÄtagerande barn som impulsiva med svÄrigheter att kontrollera sitt agerande, lÀtt att blir arga, agerar pÄ ett negativt sÀtt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utÄtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvÄrdnadspersonen/omvÄrdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förvÀntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utÄtagerande barn i frÀmst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

InternprissÀttning : UpprÀttandet av en dokumentation enligt Skatteverkets riktlinjer

InternprissÀttning handlar om de priser som tas ut pÄ varor, tjÀnster och krediter nÀr de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. InternprissÀttning Àr ett aktuellt Àmne i och med att globaliseringen i vÀrlden ökar och varor och tjÀnster förflyttas runt mellanlÀnder pÄ ett helt annat sÀtt Àn för nÄgra Är sedan.Skatteverket krÀver att internprissÀttningen inom koncerner ska upprÀttas enligt armlÀngdsprincipen. Denna princip bygger pÄ att prissÀttningen sker pÄ ett marknadsmÀssigt sÀtt, precis som om företagen skulle befunnit sig pÄ armslÀngds avstÄnd ifrÄn varandra.Syftet med den hÀr studien Àr att förstÄ internprissÀttningen frÄn ett praktiskt perspektiv och för att göra detta sÄ upprÀttar vi en dokumentation av ett företags internprissÀttning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.VÄr ambition Àr att vi ska upprÀtta en korrekt dokumentation som Företaget kan anvÀnda sig av och under arbetet öka vÄr förstÄelse för Àmnet samt vÀva samman teori och praktik pÄ ett effektivt och resultatgivande sÀtt. Vi har dÀrför haft tÀt kontakt med Företaget för att inhÀmta all information och sÀtta oss in i organisationens arbetssÀtt.Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan anvÀndas nÀr internpriser ska faststÀllas enligt armlÀngdsprincipen, men det Àr endast en utav dessa vi anvÀnder oss av i studien. Vi utgÄr sedan frÄn denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmÀssiga internpriser.Empirin bestÄr av dokumentet i fÀrdigstÀlld form.

En utvecklingspotential: NANDA OCH VIPS i sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation

Caritasmotivet Àr kÀrnan i den vÄrdvetenskapliga vÀrdegrunden. Det innebÀr att motivet för vÄrdandet Àr medmÀnsklig kÀrlek, medlidande och barmhÀrtighet. God vÄrd utgÄr frÄn ett genuint intresse att lindra patientens lidande och vÀrna om dennes vÀrdighet. VÄrdandet Àr mer Àn vÄrdÄtgÀrder och behandling. Det finns en efterfrÄgan av att kunna mÀta och utveckla kvaliteten pÄ omvÄrdnaden.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->