Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna pÄ en förskola har för förvÀntningar pÄ en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har Àven behandlat hur pedagogerna tÀnker nÀr vi inreder rummen pÄ nytt. UtgÄngspunkten för undersökningen har vÀxt fram nÀr jag har varit ute pÄ olika förskolor och sett pÄ den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.UtgÄngspunkten för min uppsats har varit att fÄ svar pÄ vad pedagogerna har för förvÀntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att fÄ svar pÄ genom att intervjua pedagogerna som Àr med i förÀndringen.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.

Uppsatsen Àr en teoretisk genomgÄng av begrepp och begreppsomrÄden som avser vuxnas lÀrande. Fokus Àr progressiv pedagogik dÀr de som lÀr Àr aktiva att söka sin egen kunskap. FörförstÄelsen Àr en lÀrmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet frÄn studier pÄ A-och B-nivÄn. BegreppsomrÄden i lÀrmodellen vars syfte Àr att analysera Àr; formellt lÀrande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundlÀggande begrepp i förförstÄelsen Àr problembaserat lÀrande, PBL, och andra metoder för grupplÀrande.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lÀrare och elever. UtifrÄn resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbÀttra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och nÀringsliv Àr ett av de viktigaste instrumenten pÄ de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall fÄ en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper pÄ en till programmet kopplad APU. DÄ utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen pÄ företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi Àr en faktor som stÀller till stora bekymmer för att kunna upprÀtthÄlla god kvalité pÄ kommunikation och dokumentation under APU. Detta Àr inte minst viktigt för att utveckla samverkan men ocksÄ för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.

Genom omvÄrdnadsdokumentationen tydliggör sjuksköterskor sin profession. Dokumentationen har stor betydelse för omvÄrdnadens kvalitet, förbÀttrar patientsÀkerheten, synliggör omvÄrdnadsarbetet och Àr en förutsÀttning för kvalitetssÀkring inom omvÄrdnad. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation och som senare kan ligga till grund för att utveckla sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation i patientjournalen. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: standardiserat sprÄk och elektronisk journalföring, kunskap och utbildning, organisatoriska variabler samt motivation och attityder. Elektronisk journalföring och strukturerad dokumentation enligt ett standardiserat sprÄk har visat sig vara ett avgörande verktyg för sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation.

BakgrundTrycksÄr Àr en lokal skada i hud och underliggande vÀvnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksÄr. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjÀlp av mÀtinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingÄ vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksÄr ska följasoch dokumenteras under vÄrdtiden.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun anvÀnder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jÀmförande studie mellan pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger pÄ en kvalitativ och kvantitativ enkÀtundersökning med strukturerande frÄgor som utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade Àven att pedagogerna pÄ landsbygden, i betydligt större utstrÀckning Àn pedagogerna i staden undervisar utomhus.

Abstract Anna HÀrstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger pÄ utomhuspedagogik? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik pÄ en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lÀrande. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare inblick i hur pedagogerna pÄ just den utvalda förskolan förhÄller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för vÄr studie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan frÀmjar inkludering av barn i Äldrarna ett till sex Är dÀr möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien Àr förlagd till Mullvadens förskolegÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Det Àr en kvalitativ studie dÀr observations-, intervju-, enkÀt- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska omrÄden lyfts fram; Äldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska omrÄden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and SÀljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall.

Dokumentation av en TÀvlingsprocess - JÞssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegrÀnsad tÀvling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. NÀr tÀvlingsförslaget var fÀrdigstÀllt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.MÄlet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis ocksÄ skulle kunna anvÀndas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgÄngen ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gÄng.Programval:Jag valde att anvÀnda programmet frÄn en tÀvling som var aktuell nÀr examensarbetet började. TÀvlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rÄdet och programmet .

SmÀrta Àr ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smÀrta Àr fortfarande allt för vanligt förekommande inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smÀrtbedömning och dess betydelse för optimal smÀrtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smÀrtbedömning Àr en grundlÀggande förutsÀttning för smÀrtbehandling.

Bakgrund: BÄde kateteranvÀndning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansÄgs betydelsefullt ur ett kvalitetssÀkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvÀndning. Syftet var Àven att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i sÄ fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades pÄ den aktuella vÄrdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: NÀstan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter dÀr residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvÄrdplanen hos samtliga.