Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen pÄ frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjÀlp av skissen kan överbrygga inlÀrnings- och förstÄelsesvÄrigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer gjordes. TvÄ lÀrare och fyra elever deltog i studien och besvarade frÄgorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlÀrning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrÄn egna förutsÀttningar. Skissen anvÀndes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmÄltid beroende pÄ om de Àter pedagogisk lunch, det vill sÀga samma mat som barnen, eller medhavd matlÄda. Studiedesignen Àr av beskrivande och jÀmförande karaktÀr, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad dÀr tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger Ät samma mat som barnen och övriga medförd matlÄda. Resultatet visade att respondenterna som Ät medhavd matlÄda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men Àven en högre konsumtion av c-vitamin och jÀrn.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet till riktlinjer gÀllande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband, komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för vÄrdvetenskap, 2014. Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) Àr ett mycket vanligt ingrepp inom sjukvÄrden som medför risker för kateterrelaterade komplikationer.

Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag och sammanstÀllning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som gÄr transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgÄr en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför fÄr, under förutsÀttning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lÀmplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt sÀrskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis Àr nödvÀndiga för att eleven ska med laglig rÀtt fÄ utöva sitt arbete efter genomgÄngen utbildning. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anstÀllningsbara.I skolans vardag Àr dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lÀrarens tid Àr olika beroende pÄ typ av utbildning. Det som stÄr helt klart Àr att lÀraren mÄste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strÀvar efter att fÄ fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjÀlpa lÀraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dokumentanalys som metod.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvÄsprÄkiga elever? ? en studie av nÄgra gymnasieelevers tvÄsprÄkiga sprÄkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. SpeciallÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling och de förutsÀttningar som ges för denna.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans sÀrart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och tvÄ IUP-material samt att intervjua tvÄ förskollÀrare som arbetar aktivt med IUP. FörskollÀrarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP Àr att deras kommun har tagit det beslutet och inte nÄgon myndighet. ArbetssÀtten de anvÀnder sig av Àr portfolio och pedagogisk dokumentation dÀr IUP Àr en del. De menar att det Àr viktigt att fokusera pÄ det positiva nÀr det gÀller IUP för att undvika en bedömning.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en sÀrskoleklass. Med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute pÄ skolgÄrden. Syftet Àr att se om den Àr anpassad utifrÄn sÀrskoleelevers sÀrskilda behov. Med hjÀlp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i sÀrskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrÄn elevers sÀrskilda behov. Detta bör uppmÀrksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utstrÀckning detta pÄverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Slutsatsen av studien, som baserar sig pÄ 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsÀkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssÀkringen av anestesiologisk dokumentation sÀkras. Denna slutsats baseras pÄ de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna Àr: ? tiden som den anestesiansvarige lÀgger ned pÄ dokumentation ? brist pÄ korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslÀtning av hemodynamiska vÀrden för att uppnÄ en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjÀlpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

BAKGRUND: Forskning tyder pÄ att arbetslaget Àr av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lÀra av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utstrÀckning. Det finns mÄnga teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nÄ utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsÀttningar, bÄde praktiska och sociala.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, bÄde inom och utanför avsatt tid för möten, anvÀnds som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvÀrld. Sex pedagoger intervjuades frÄn olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen Àr av stor vikt.

C-uppsats: ?Drama som pedagogisk metod i undervisningen.? Författare: Linnea Carlsson. LÀrosÀte: Högskolan i GÀvle. Skriven: 2015 ? 02 ? 19Denna studie undersöker lÀrare och pedagogers syn pÄ drama som metod i undervisningen.

SammanfattningStudiens syfte Àr att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebÀr, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lÀrande och utveckling. Mina huvudfrÄgor Àr: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. PÄ vilket sÀtt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

Syftet med denna studie Àr att ge en överblick pÄ hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos TrollhÀttan energi affÀrsomrÄde Vatten.Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. PÄ grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affÀrsomrÄde Vattens GIS-dokumentation underlÀttades sökandet och insamlandet av fakta.  Resultaten som erhÄllits indikerar pÄ att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. MÄnga av de tillfrÄgade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlÀttar informationens tillgÀnglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om berÀttandet har nÄgon plats i dagens undervisning. Med berÀttande menar vi att en person muntligt berÀttar innehÄllet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns nÄgon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende pÄ om de fÄr den berÀttad för sig eller om de lÀser texten sjÀlva. Vi ville ocksÄ sÀtta fokus pÄ barns skapande av inre bilder.VÄrt arbete inleds med en genomgÄng av litteratur i Àmnet berÀttande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 4 med 24 elever.