Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förÀndra den. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio Àr ett arbetssÀtt som synliggör barns lÀrande för pedagogerna, barnen sjÀlva samt för förÀldrarna. Studien visar Àven att digital portfolio anvÀnds till att förstÄ och förÀndra den egna verksamheten men att pedagogerna inte pÄ ett medvetet sÀtt anvÀnder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

LÀrares uppfattningar om bedömning och dokumentation i matematik.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskoleklasslÀrare och tre lÀrare i Ärskurs 1 kartlÀgger och dokumenterar den tidiga lÀsutvecklingen. Vi vill Àven undersöka och analysera lÀrarnas syn pÄ de material som tillÀmpas för att kartlÀgga elevers lÀsutveckling. En utgÄngspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den sprÄkutvecklingsplan som trÀder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt SprÄkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartlÀggning och dokumentation av den tidiga lÀsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras pÄ intervjuer med lÀrare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens SprÄkutvecklingsplan.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

Bakgrund: Dokumentationssystemet för sjuksköterskor har förÀndrats sedan sjuk-sköterskor blev skyldiga att dokumentera i patientjournalen. Detta har lett till att omvÄrdnaden har synliggjorts och dÀrmed kan granskas. System för att kvalitetssÀkra patientarbetet har med tiden arbetats fram, bl a VIPS-modellen och Melior. Sjuksköterskans dokumentationssystem Àr dock fortfarande i behov av utveckling. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors skilda uppfattningar om omvÄrdnadsdokumentation. Metod: PÄ ett sjukhus i södra Sverige genomfördes en fenomenografisk studie genom intervjuer av 11 sjuksköterskor. Resultat: Av 244 uppfattningar frÄn intervjuerna skapades fem huvudkategorier och 12 subkategorier.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

I denna C-uppsats kommer vi att behandla hur förskollÀrare uppnÄr arbetet med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att beskriva förskollÀrares arbete för jÀmstÀlldhet i förskolan. Arbetet avgrÀnsas och riktas in mot följande tvÄ huvudfrÄgestÀllningar: Vilken innebörd lÀgger förskollÀrarna i begreppet jÀmstÀlldhet och vilken/vilka eventuella teoretiska perspektiv har förskollÀrare till grund för sitt jÀmstÀlldhetsarbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Vi har gjort tvÄ analyser utifrÄn vÄra tvÄ frÄgestÀllningar, dÀr vi har delat in vÄrt resultat i olika kategorier.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

Vi har valt att i vÄrt examensarbete titta nÀrmare pÄ dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har dÄ varit ute och intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. TvÄ av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhÀlle. PÄ vÄra valda förskolor Àr det nÀstan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta Àr dÀremot inget som vi kommer att gÄ in pÄ i vÄr studie.

Stora krav stÀlls pÄ lÀrare i dagens samhÀlle. Genom att studera hur lÀrare mÄr kan faktorer som pÄverkar deras hÀlsa upptÀckas. Ett sÀtt att undersöka det Àr mÀta deras kÀnsla av sammanhang (KASAM). I denna studie har undersökts den kÀnsla av sammanhang lÀrare i grundskolan har i sitt yrkesliv. I studien anvÀndes en enkÀt som delades ut till 60 lÀrare som var verksamma inom Ärskurs ett till sex pÄ tre olika grundskolor i LuleÄ kommun, varav 43 lÀrare besvarade enkÀten.

Syftet för vÄr studie var att förstÄ barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att fÄ tillgÄng till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och kÀnslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade dÄ de skapade, byggde eller konstruerade nÄgot, men ocksÄ dÄ de klÀdde ut sig, dansade eller nÀr det kom gÀster.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.