Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön pÄverkar barnens utveckling och lÀrande. Arbetet belyser hur pedagoger tÀnker och resonerar i denna frÄga och vad tidigare forskning har kommit fram till. Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frÄgeformulÀr med öppna frÄgor och telefonintervjuer för en mer djupgÄende analys av den viktiga konstruktionsleken. Ur svaren pÄ frÄgorna framgÄr det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön Àr oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svÄrigheter att fÄ miljön sÄ bra som man kan önska. Detta beror bland annat pÄ smÄ lokaler, mycket barn och dÄlig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör dÀremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att fÄ till en sÄ vÀl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt. Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekrÀftas av tidigare forskning, men tyvÀrr stannar denna kunskap mÄnga gÄnger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler Àr ordentligt ÀndamÄlsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap nÀr det gÀller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation..

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades frĂ„n dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre mĂ€n) frĂ„n en intensivvĂ„rdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor.

SkolmÄltider har utvecklats frÄn ren vÀlgörenhet till ett bestÄende inslag i skolgÄngen. Meransvar har lagts pÄ den offentliga verksamheten vad gÀller skolmÄltider och att ha utbildadpersonal Àr numera ett krav. MÄltidspersonalen har ett stort ansvar vad gÀller att se till attmaten Àr god, nÀringsriktig och sÀker. I skolmÄltiden ingÄr det numera ett moment som kallaspedagogisk mÄltid, detta Àr nÄgot pedagoger ska utföra. Att lÀra eleverna om normer ochregler vid mÄltider samt verka som goda föredömen Àr en del i pedagogisk mÄltid.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Denna uppsats Àr en studie i huruvida spelfilmer kan sÀgas vara en pedagogisk metod eller underhÄllning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att ur bÄde pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frÄgan om film gynnar lÀrande och undervisning i religionsÀmnet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört bÄde en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer bland pedagoger och enkÀt bland elever. Vi har utgÄtt ifrÄn följande teman: attityd, förvÀntan, motivation, filmens tillÀmpning samt filmens fördelar och nackdelar.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Det prehospitala vĂ„rdarbetet Ă€r komplext och det Ă€r en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vĂ„rdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens sĂ€kerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvĂ€rdering och revidering av utförd vĂ„rd och behandling. Patienter med centrala bröstsmĂ€rtor Ă€r en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvĂ„rd. Är dokumentationen i ambulanssjukvĂ„rd en garanti för patientens sĂ€kerhet i samband med akut bröstsmĂ€rta? Syftet Ă€r att undersöka faktorer som kan pĂ„verka ambulanssjukvĂ„rdens dokumentation med fokus pĂ„ vĂ„rd och behandling av patienter med central bröstsmĂ€rta.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Rapporten Àr ett examensarbete som utförts pÄ BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbÀttringsförslag för processen framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Rapporten tar Àven upp dokumentationshantering, dokumentationskrav vid CE-mÀrkning, vad som gÀller vid CE-mÀrkning av lyftredskap som Àr konstruerade för militÀra ÀndamÄl. Rapporten gergrundlÀggande kunskaper om vad CE-mÀrkning innebÀr och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts pÄ företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgÀnglig pÄ BAE-systems.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Introduktion: SmÀrta, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling Àr centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling som finns utarbetade pÄ Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, vÀcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gÀllande kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling uppnÄs pÄ hematologen pÄ AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mÄl som undersöks Àr dokumentation, kunskap hos behandlande personal pÄ avdelningen, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling.Metod: Studien Àr en journal- och enkÀtstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation pÄ inneliggande patienter frÄn november 2008 har granskats under en period med fokus pÄ smÀrta.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

Intresset för Àmnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar dÄ dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som mÄlades upp kring arbetet med portfolio var dÄ att pedagogerna nÀstan inte har nÄgon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men ocksÄ att dokumentation inte tas tillvara pÄ i ett senare skede för ett vidare lÀrande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien Àr gjord pÄ tre olika förskolor belÀgna i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. För att fÄ en insikt i Àmnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats Àr vÀl insatta i ÀmnesomrÄdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en lÀngre tid. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en ny styrutrustning för SPŽs provning av elektriskaprodukter som sitter i explosionskÀnslig miljö. Enligt svensk lagstiftning mÄste produkternauppfylla ATEX-direktivet. SP har en gnistprovningsapparat för provning av elektriskaprodukter. Styrutrustningen till gnistprovningsapparaten har genom Ären blivit omodern ochbesvÀrlig att anvÀnda. Den gamla utrustningen Àr konstruerad pÄ tidigt 80-tal och saknar enkomplett dokumentation.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.