BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i läroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan där föräldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts på området, såväl svensk som utländsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgångspunkt. Faktorer som sociala förhållanden, etniskt ursprung och barnsålder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och föräldrar med särskilt fokus påfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag få fram varje pedagogs tankar men också skildringar av deras sätt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns år på fritids.ResultatDen dagliga dialogen på fritidshemmet är något som pedagogerna är bekväma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrån ett perspektiv påbarnets välbefinnande i verksamheten. Dialogen är som mest frekvent under de första skolåren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir äldre och då istället ersättas av olika socialasammankomster dit föräldrar inbjuds. Resultatet visar på såväl skillnader som likheter mellanverksamheterna i fråga om prioriterade områden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gått tillväga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver också hur jag gjorde min research i början av projektet och även vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idéer och tankar från bilder i huvudet till skisser på ett papper, för att sedan förbättra det digitalt på datorn. Jag går även igenom mina arbetsmetoder och vilka delar som hjälpt mig till framgång.

The purpose of my essay has been to illustrate any possible differences between pre-school teachers? and parents' views on the mission of the pre-school put in relation to the pre-school curriculum. In my study I have taken a starting point in the following questions:How do pre-school teachers understand the mission of the pre-school?Do pre-school teachers recognize the term baby-sitting from their profession?How do pre-school teachers perceive the parents' view on the mission of the pre-school?How concerned are the parents according to the pre-school teachers about the pedagogical activities of the pre-school?What do the pre-school teachers do to inform the parents about the pre-school curriculum and how aware do they think that the parents are of the curriculum?What are the plans of the pre-schools to fulfill the new part of the revised curriculum that comes into effect July 1 2011?I chose to utilize the qualitative method with the hermeneutics as a theoretical framework in my study and through interviews study my questions. The interviews were made with four pre-school teachers from different pre-schools in the south of Stockholm.

Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar.

Erfarenheten tyder på att många lärare upplever det som svårt att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov, trots att det står i läroplanerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares tankar kring anpassning av undervisning så att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare, där vi bl.a. utgick från fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den här undersökningen efterfrågar en variation av lärarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrån alla elevers behov. Något som framkom i resultatet var att förhållningssättet gentemot eleverna är viktigt, att läraren bemöter dem med respekt.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra.

Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge.

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gå till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli så bra som möjligtfinns inskolning att tillgå som är en introduktionstid in i verksamheten. När ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hänsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att på bästa sätt bemöta barnet.SYFTE: Syfte är att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 år på sex olikaförskolor kan gå till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger från förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgår att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska få en trygg start i förskolan. Trygghet är något sompoängteras som viktigt under inskolningen.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

Detta arbete är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares tankar kring begreppet livsfrågor. Totalt tio stycken lärare från låg- och mellanstadiet har intervjuats och har därigenom bidragit med sina erfarenheter inom området. Enligt tidigare forskning kan livsfrågor uppfattas som något diffust. Syftet var därför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lärares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrågebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stärker uppfattningen om att det är svårt att entydigt definiera vad livsfrågor är för något.

Syftet med vår studie är att få en inblick i förskollärares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien är baserad på intervjuer av fem förskollärare, verksamma på fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vår studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollärare värderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, Dåliga leksaker samt Datorn. Vår slutsats är att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebär att de leksaker som främjar detta får en central plats i verksamheten. Vi kan även se att förskollärarna ser förskolan som en frizon från trendleksaker och framhåller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Studiens syfte är att analysera pedagogers syn på inkluderingsarbete med elever i särskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och självkänsla påverkas vid inkludering. Syftet är att ta reda på hur pedagogerna ser på stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar; Hur ser pedagogerna på inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat på att pedagogernas syn på inkludering är tämligen samstämmig, och att denna inte anmärkningsvärt skiljer sig åt.

Föreliggande examensarbete handlar om elever med diagnosen språkstörning. Syftet medden här studien är att få ökad kunskap genom att utforska nio pedagogers erfarenheter i attstödja lärandet hos dessa elever. För att uppnå syftet har arbetet riktats in mot följandefrågeställningar:1. Hur bör skolmiljön vara utformad, enligt några tillfrågade pedagoger, för att stödjaelevernas lärande och utveckling?2.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran.Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen.Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo ? efter två tusen år.