Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsärskoleelever och lärare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal särskoleelevers och lärares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har använt oss av intervju som metod, för att på så sätt undersöka ämnet utifrån respondentens berättelse och därmed få så djupgående detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva människors upplevelser och åsikter.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på lekens betydelse för barns språkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera språkutvecklingen genom leken. Arbetet utgår ifrån fenomenologiska teorier där fokus ligger på människans livsvärld, upplevelser och tankar. Som metod användes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns språkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har någon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssätt att stimulera barns språkutveckling. Vi anser att lek är ??ett levande språk?? och det är betydelsefullt att barn får leka..

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.

Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Sammanfattning Magnusson, Petra & Landin, Johanna (2013) Tre pedagogers syn på leken i förskoleklassen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Syftet med denna studie är att undersöka vad tre pedagoger i förskoleklass har för syn på leken och lekens betydelse. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: Vilken syn har tre pedagoger på lek och lekens betydelse i förskoleklassen? Är pedagogerna själva involverade i leken och på vilket/vilka sätt i så fall? Arbetar pedagogerna utefter någon speciell lekteori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat och observerat tre olika pedagoger i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrunder. Vi använde oss utav ljudinspelning på två utav intervjuerna och penna och papper på den tredje som hjälpmedel för att memorera vad som sades.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolan och skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever. Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor. Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan. Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans.

Intentionerna med vår undersökning har varit att undersöka nyanlända elevers respektive lärarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsättningar och behov, samt hur de kämpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver även lärarnas tankar om elevernas behov. I vår slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det är mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi efterlyser bättre samarbete mellan förberedelseklasslärarna och övriga personal i skolan, samt bättre kontakt med modersmålslärare och föräldrar.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhållningssätt till anmälningsplikten är. Anmälningsplikten grundar sig i socialtjänstlagen och innebär att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmäla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag använt mig av en vinjett där jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmälningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gärna kontaktar andra än socialnämnden i första hand när anmälningsplikten blir aktuell. Det står att de gärna kontaktar annan personal, föräldrar eller har samtal med eleven i fråga innan de kontaktar socialnämnden.

Syftet med denna studie var att undersöka några Pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling.För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide.

Det huvudsakliga syftet med den här studien var att få ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lägre åldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tänker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Resultatet visade att alla de tillfrågade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mål som står i kursplanen för de naturorienterande ämnena och läroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade väldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser är det viktigaste som barn behöver lära sig inom naturvetenskap. De ansåg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det får kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

AbstractThe aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students? self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose.The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling.

Det här examensarbetet handlar om pedagogers åsikter kring inflytande i förskolan. Begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt och Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) anser att barnen bör ges mer inflytande än vad de ges just nu. Barnen i förskolan har rätt att föra fram sina åsikter och påverka sin situation, pedagogerna är skyldiga att respektera och lyssna på barnen (Skolverket, 2010). Pedagogerna som deltar i studien har fått frågan hur de arbetar för att ge barnen inflytande och i vilka situationer de anser att det sker. Pedagogernas åsikter samlades in med hjälp av en ostrukturerad enkätundersökning och två semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt samlades 15 enkäter in från fyra förskolor.