Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar.

Abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka elevers inställning till läxor i skolan. Jag har två övergripande frågor som jag har jobbat utifrån nämligen följande: 1. Vad är elevernas uppfattningar kring läxor? 2. Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp? Tillvägagångssättet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt..

Hälsans utrymme i samhället ökar, vilket även syns inom skolan och då framförallt i ämnet idrott och hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som har förändrats i takt med samhället. Tidigare forskning visar en undervisning, där fokus ligger på de fysiologiska aspekterna som kost och träning. Ämnets syfte lägger däremot lika stort fokus på de sociala och de psykiska aspekterna. Med detta har studiens syfte varit att undersöka hälsoundervisningen på gymnasiet.

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? två studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachers´ and special educators´ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsärskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter när det gäller autism och Asperger syndrom.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet.I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.

Abstract Sofia Petrisi (2010) Jämställd förskola? ? En studie om pedagogers syn på genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn på och kunskap om genus och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre arbetslag på en förskola ser på sitt arbete med genus. Förhoppningen är att arbetet väcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i ämnet. Frågeställningarna i arbetet är: Hur ser pedagoger på sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger på jämställdhet på förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet på förskolan? I den teoretiska delen används tidigare forskning och teorier om genus med inriktning på förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gällande tidigare forskning används Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, därefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Syfte: Syftet med studien är: Att få kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om läsinlärning och läsförståelse. Den övergripande frågeställningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lässtrategier och läsförståelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv används som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lärares organiserande av lärande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien är utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna.

SAMMANFATTNING-Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt.

Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Idag finns social och emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor..

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär.