A baggy paper web has parts that are longer than neighboring parts. One of the assumed reasons for bagginess is thickness variations of the paper. In the roll the thicker streaks then add up to form a ridge. In the ridges the paper is strained and during storage the strain may become permanent. When the paper unreeled it is then baggy.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för pedagogers tankar kring arbete i åldersblandade klasser. Jag har genomfört intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenheter både av åldersblandade och åldershomogena klasser. Lärarna arbetar på två olika skolor. Den ena skolan arbetar inte längre åldersblandat utan har valt att gå tillbaka till åldershomogena klasser. Resultatet visade det både finns fördelar och nackdelar med åldersblandade klasser.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.

Sammanfattning  Det finns många definitioner av vad yrket controller innebär, vilket visar att yrkestiteln är svårdefinierad. Syftet med studien är att beskriva controllerns arbetsroll i medelstora tillverkande privata företag och om controllerns roll fokuserar mer mot styrorienterade uppgifter eller mer mot traditionella ekonomiuppgifter. Vi utformade därför följande frågeställning: Är dagens controller i tillverkande företag mer styrorienterad eller mer en traditionell ekonomichef? Vi valde att genomföra en kvalitativ studie eftersom det möjliggör en djupare förståelse och sedan använde vi oss av en deduktiv ansats där vi gick från teori till empiri. I vår teoretiska referensram har vi beskrivit olika egenskaper, färdigheter, roller och arbetssätt som ingår i controllerns yrke.

I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd ? då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de läs- och skrivutvecklingsmetoder som de använder i sitt arbete. Våra frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssätt? Vilka teoretiska utgångspunkter har metoderna? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare år i Kronobergslän. Studiens resultat visade att pedagogerna använder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Syftet med studien är att få inblick i pedagogers tankar om lässtundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lärande i förskolan. Men även vilka tankar de har om hur man genom att använda skönlitteratur på ett aktivt och pedagogiskt sätt kan stimulera barns utveckling och lärande.  I studien ingår kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt på förskolorna och vi förde fältanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lässtunden, arbetssätt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. Utifrån studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att högläsning och skönlitteratur har en given plats på förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur är viktigt.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frågeställningar som låg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? På vilka skilda sätt uppfattar nämnda pedagoger den erhållna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar på kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgår att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd och Marte Meo handledning.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida ett gott anseende spelar någon roll för företag vid en kris, och om det goda anseendet i så fall innebär en bättre grund att stå på när företag drabbas av en kris. Även på vilket sätt anseendet spelar roll kommer att analyseras. Slutligen kommer vi även att försöka komma fram till hur företag i så fall kan arbeta med sitt anseende för att vara bättre rustade inför en kris. Vårt empiriska material är inhämtat från tolv stycken semistrukturerade intervjuer med journalister, kommunikationskonsulter, företagsrepresentanter samt övriga experter..

I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd.

Undersökningen fokuserar på hur lärare påverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lärarna är när det gäller vikten av att motivera eleverna. Vi vill även ta reda på hur de intervjuade lärarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lärare har när det gäller elevernas motivation. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lärare på tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Vi har i denna kvalitativa studie med induktiv ansats genomfört två fallstudier med syfte attstudera skillnaderna mellan den funktionella eller formaliserade definitionen av controllern frånden praktiska och handlingsorienterade definitionen. Samtidigt studerade vi skillnaderna mellancontrollerns syn på sin egen roll och controllerns kollegors syn på dess roll. Analysen hargenomförts med hjälp av en teoretisk referensram som vi byggt upp utifrån två kategorier sompåverkar controllerns roll, interna samt externa faktorer. Det vi kommit fram till visar att detfinns tydliga skillnader mellan den funktionella eller formaliserade definitionen från denpraktiska och handlingsorienterade definitionen. Vidare resultat som framkommit genom vårstudie är att controllern idag närmar sig ledningen och de klassiska arbetsuppgifterna tas allt meröver av datorer och ekonomisystem, vilket är den största skillnaden som framkommit från denfunktionella definitionen som litteraturen ger oss.