Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrån pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsättningar för arbetet med demokrati och värdefrågor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig på pedagogers utsagor. Syftet med arbetet är att åskådliggöra på vilket sätt pedagoger förhåller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma närmare ett svar på syftet ställs följande frågor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrån demokratisk grund skapa en verksamhet där de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som väsentliga för att en verksamhet på demokratisk grund ska kunna nås? Föreliggande studie är genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förståelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig på teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation avverksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ettarbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning.

Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara på barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus på matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram är för något. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn är de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fått/lärt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn är på matematik i förskolan?  samt vad som räknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med Balthazarlådan som ett färdigdefinierat material innehållande enkla kemiska experiment. Det färdigdefinierade materialet, Balthazarlådan innehåller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspänning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer så har svar på följande frågor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett färdigdefinierat material, en låda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrån ett färdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det färdigdefinierade materialet som en inspirationskälla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med Balthazarlådan på olika sätt, antingen genom barnens intressen eller för att få barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser många fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrån Balthazarlådan.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.