Att alla elever får vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en självklarhet i en skola för alla. Men för alla elever är det inte så enkelt, och några elever som ibland inte får vara delaktiga är elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte får vara delaktiga i inom skolans undervisning är ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka och få en större förståelse för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan. För att uppnå detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i åldrarna 19-30 år.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå på vilket sätt gemenskapen i en grupp påverkas genom gruppstärkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar på en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod använde vi oss av enkäter, intervjuer samt veckoutvärderingar i syfte att få svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid på sig för att reflektera kring begrepp gällande gemenskap i klassen.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur pedagogers förhållningssätt till barn och deras samspel med surfplatta, påverkar barns lärande och utveckling i verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ ansats, där observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhållningssätt som framträder när pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lärande som skapas utifrån pedagogers förhållningssätt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfällen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, där faktorer på individ- och gruppnivå påverkar pedagogens förhållningssätt mot surfplattan.

Kommunikation är något som skapas när en eller flera människor interagerar med varandra och där information av något slag utbyts. Kommunikation inom företag kallas för intern kommunikation och är viktigt för att uppnå syftet med verksamheten. Det är också viktigt för att medarbetare inom organisationen ska känna sig delaktiga och engagerade i företaget, vilket också bidrar till att den dagliga verksamheten blir mer effektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den interna kommunikationen hos ett företag uppfattas samt vilka effekter den interna kommunikationen kan ha på medarbetarnas delaktighet och engagemang inom företaget. En kvalitativ metod har använts för att uppnå uppsatsens syfte och en fallstudie har genomförts för att erhålla rik information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att ta reda på intervjupersonernas upplevda vardag.

The aim of this qualitative study is to examine the experience of participation among first line managers within community home care. The study is based on eight interviews with first line managers operating in a metropolitan area in Sweden. A majority of the interviewees worked in private companies.We have used two theories to interpret our empiri: Lean Production and Human Resource Management. The analysis resulted in seven themes: economy, leadership, participation, view on the organization, first line manager, private or municipally operated organization and expectations on the manager. Our results showed that all the interviewees experienced that they were participant in the organization.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om kartläggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus på barns språkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstående syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen är svårdefinierade och svåra att skilja åt.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet då det vissa kallar för kartläggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsätt på begreppen både påverkar hur de ser på sin yrkesroll och den rådande verksamheten.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lärande inom olika ålderssammansättningar i förskolan. Från två olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som särskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att såväl barngruppen som miljön är aktiva delar i barnens lärande eftersom barn lär genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhålls även inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgångspunkt. En slutsats som dras är att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men också med de vuxna i förskolan.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

Dilemmat var om begåvade barn får de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begåvning och begåvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi använde oss av för att uppnå syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut . I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare..

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser.

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..