Detta arbete handlar om den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. Arbetet bestÄr av intervjuer och observationer pÄ olika skolbibliotek i en medelstor kommun och pÄ Rum för barn pÄ Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jÀmförts med skolbiblioteken.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan anvÀndas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans vÀrld.Följande frÄgestÀllningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebÀr konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig frÄn annan konflikthantering?-Hur anvÀnds konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik anvÀndas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik pÄ aggressivitet och vÄld bland barn och vuxna och hur kan sÄdana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har pÄverkats av den Dynamiska pedagogiken nÀr det gÀller deras sÀtt att hantera konflikter och vad anser de att lÀrare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna har varit intervjuer med nio lÀrare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt lÀst kurser i Dynamisk pedagogik.HÀr följer en sammanfattning av resultatet frÄn respektive frÄgestÀllning:Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sÀtt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstÄ pÄ grund av att mÀnniskor har olika behov och dÀrför inte kan komma överens..

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

I denna c-uppsats behandlas pedagogers bemötande, med syftet att undersöka hur pedagoger bemöter elever utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv. Det Ă€r mĂ„nga olika faktorer som pĂ„verkar pedagogers arbete. Exempel pĂ„ detta Ă€r pedagogen sjĂ€lv och dennes förhĂ„llningssĂ€tt i frĂ„ga om kön och jĂ€mstĂ€lldhet. Även eleven och arbetslaget Ă€r viktiga faktorer hĂ€r. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, ?stimulated recall?.

?LivsfrĂ„gor Ă€r nĂ„got man mĂ„ste Ă€ga in i mĂ€rgen?- en kvalitativ studie av tvĂ„ olika skolor om pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrĂ„gor och vilket förhĂ„llningssĂ€tt pedagogerna anser sig ha dĂ„ barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har anvĂ€nts, dĂ„ mĂ„let var att fĂ„ en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrĂ„gor. Intervjuerna har skett pĂ„ tvĂ„ olika skolor dĂ€r den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever frĂ„n skilda kulturer.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur detta kan stÀllas i relation till sÄdant som kan tÀnkas pÄverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser pÄ lÀrande och hur de förhÄller sig till lÀroplanerna). För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande lÀs- och skrivinlÀrning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken Àmnar söka mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen, gÄ in pÄ djupet av dessa och ocksÄ söka efter mÀnniskors olika uppfattningar. Vi har alltsÄ i vÄra intervjuer fokuserat pÄ variationen i utfallet.

Sjuksköterskor har enligt lag skyldighet att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om nÀr ett barn far illa. Trots det Àr det anmÀrkningsvÀrt fÄ anmÀlningar frÄn hÀlso-och sjukvÄrden som nÄr socialtjÀnsten. Syftet med studien Àr att, inom barnhÀlso-och sjukvÄrden,beskriva specialistutbildade sjuksköterskorsupplevelservid misstanke om nÀr ett barn som far illa. Specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd, slutenvÄrd och skolhÀlsovÄrd deltog.Kvalitativa fokusgruppintervjuer. Resultatet visade upplevelsenatt möta barn som far illa, upplevda hinder samt hur hindren kan överstigas.

SET-metodens (Social och Emotionell TrÀning) syfte Àr att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Teman Àr sjÀlvkÀnnedom, att hantera sina kÀnslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hÀvdar att metoden ger positiva resultat pÄ psykiskt vÀlmÄende, mindre anvÀndande av droger och alkohol och mindre mobbning och utÄtagerande problematik.   Syfte med denna studie Àr att belysa lÄgstadiepedagogers (lÀrare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gÀller sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild.

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

The tablet is a new IT-tool which have started to get introduced into school, but research is still missing and especially in the pre-school environment. The purpose with this study is to investigate teachers uptake, how they use the tablet in everyday pedagogy work as well as the organizational conditions that that facilitate and hinders. Through my observations and interviews in a Swedish K-5 school I have found that the teachers find tablets more appealing to use in comparison to computers. These findings are partly supported by Davis et al.?s (1989) TAM-theory who considers there to be three types of aspects that affect the way individuals adapt to technology.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.

HöglÀsningen hÄller pÄ att gÄ ur tiden i vÄrt samhÀlle pÄ grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhÄllningssÀtt har förÀndrats frÄn barnomsorg till pedagogisk stimulans dÀr Àven höglÀsning ingÄr. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning har betydelse i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Jag ville se pÄ vilka strategier pedagogerna anvÀnder för att göra höglÀsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig pÄ Àr höglÀsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt anvÀndning av strategier i höglÀsning. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning kan bidra med mÄnga positiva egenskaper för barns sprÄkutveckling.

KoncentrationssvÄrigheter Àr nÄgot som förskollÀrare bör ha kÀnnedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som Àr aktuell Àr Reggio Emilia. DÀrför var syftet med studien att ta reda hur förskollÀrare pÄ fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, sÀger sig arbeta med och förhÄlla sig till barns koncentrationssvÄrigheter. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frÄgor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare som alla arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor.