Syftet med studien Àr att undersöka vilka lÀrprocesser som Àger rum före och under promenaden dÀr vi vill fÄ insyn i vilka faktorer som kan pÄverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag Àr inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lÀrandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlÀgga omrÄdet. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fÀltanteckningar samt intervjuer med pedagoger för fÄ insyn i deras tankar kring Àmnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrÄn tre övergripande infallsvinklar som Àr sÀkerhet, rutin och lÀrande för att förtydliga resultatet.

Syftet Àr att undersöka om lÀrare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med förÀldrar som har alkoholproblem. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur kan lÀrare upptÀcka barn till förÀldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lÀrare stödja barn till förÀldrar med alkoholproblem?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare med olika inriktningar pÄ tre grundskolor och tvÄ förskolor.Vi fann att lÀrarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptÀckas i skolan. DÀremot var det ingen av lÀrarna som upptÀckt nÄgot barn med alkoholproblem i hemmet. De ansÄg att man bör uppmÀrksamma beteendet hos barnen.

Jessica Rode och Josefin Rode, Malmö Högskola, LÀrarutbildningen. Resan i förskolans livskunskap-en studie baserad pÄ sex pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med livskunskap i förskolan. VÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar inriktar sig pÄ vilken syn pedagoger ute i verksamheten har och hur de arbetar med livskunskap i förskolans vardag. Sammanfattningen av studiens analys vill vi ska inspirera till diskussioner kring Àmnet. Vi ger en teoretisk översikt dÀr teoretiker och forskare som fokuseras bl.a. Àr Piaget, Kholberg, Lögstrup, D.

Dyslexia is a disability faced by an extensive amount of students in the current educational system. No medical alternatives have been found to improve the cognitive processing challenges presented with dyslexia. Therefore today?s educators are required to make instructional adjustments in their schooling, to ensure dyslexic students an academic future. The purpose of this qualitative study was, firstly, to discover how teachers work with dyslexic students, and secondly, to find out which practices are being used in this field.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsÀtt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgÄ, det vill sÀga hur de gör nÀr de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det Àr viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, dÄ de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), Àr ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna anvÀnder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.

VÄrt examensarbete Àr indelat i sex övergripande kapitel. En inledning som tar upp aktuell forskning inom problemomrÄdet samt koppling till styrdokumenten. Syfte och frÄgestÀllning som berör de begrepp som vi kommer att utgÄ ifrÄn. Tidigare forskning innehÄller aktuella teorier som berör omrÄdet. Metodavsnittet innehÄller metodval, intervju, observation, genomförande samt forskningsetiska övervÀganden.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje Är. Bland dessa barn Àr mÄnga vÀldigt smÄ och har inte pÄ samma sjÀlvklara sÀtt som Àldre barn och ungdomar lika lÀtt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 Är med fokus pÄ förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus dÀr bÄde observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa stÀllningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

I uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att nÄgra pedagoger pÄ tvÄ förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, Àven sju barn intervjuas för fÄ se deras syn pÄ huren bra kamratrelation och Àven hur sÀmre relation Àr enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer Àr ettviktigt Àmne som de menar att de stÀndigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ÀrnÄgon som Àr snÀll och en dÄlig kamrat Àr nÄgon som förstör leken eller nÄgon som sÀger dufÄr inte vara med..

Vi har under vÄr utbildning fÄtt ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men dÀremot inte sÄ mycket om samspelet i andra situationer pÄ förskolan. DÀrför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande pÄ i samspelssituationen. Det Àr i gemensamma samspelssituationer som barn lÀr sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna pÄ förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan anvÀnds för att bygga upp en god vÀrdegrund. Det Àr viktigt att barn fÄr vara med och pÄverka och ha inflytande över sin situation i samspelet sÄ att de kÀnner sig som en viktig del av det.

SammandragDetta examensarbete bygger pÄ en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell frÄga i dagens debatt Àr bristen pÄ mÀn i förskolan, vilket medför att en nÀrmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger Àr befogad. FrÄgan Àr pÄ vilket sÀtt manliga pedagogers tÀnkande och beteende skiljer sig frÄn kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den hÀr undersökningen Àr att med hjÀlp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen pÄ en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog vÀljer att utföra tillsammans med barnen, hur han vÀljer att utföra dem och vilket sprÄk han anvÀnder.

I etniska konflikter utsÀtts ofta barn för vÄld. VÄld mot civila, som frÀmst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrÄn skapandet av "vi och dem" kÀnslor. I dessa krig har grÀnsen mellan civil och militÀr suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket Ätföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om vÄld mot barn i konflikter har vi valt att utgÄ ifrÄn feministiska teorier som behandlar förstÄelsen för nationsbyggande. Med utgÄngspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstÄ det vÄld barn utsÀtts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion Àr viktig dÄ vÄld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremÄl för vetenskaplig forskning.

Övervikt och fetma hĂ„ller pĂ„ att utvecklas till ett globalt folkhĂ€lsoproblem. År 2010 fanns det fler Ă€n 43 miljoner överviktiga barn (under fem Ă„rs Ă„lder) i vĂ€rlden. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pĂ„ om den orala hĂ€lsan pĂ„verkas hos barn med övervikt. Författarna valde begrĂ€nsningen barn i Ă„ldrarna 2-19 Ă„r, och studien utfördes i form av en allmĂ€n litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.