Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i Äldern 4 - 5 Är. UtgÄngspunkt för synliggörande Àr Lpfö 98/10 mÄl och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen Àr att resultatet frÄn undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nÄ syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklÀrande? Vilket matematikinnehÄll? Vilka uttrycksformer?2.

Denna studie handlar om hur pedagoger pÄ olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som Àr mer och mindre mÄngkulturella, vi har ocksÄ jÀmfört arbetet pÄ förskolor i tvÄ orter, dels i Uppsala som Àr en relativt stor stad och en mindre ort Sala.  Resultatet visar att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gÀller pedagogers arbete med mÄngkultur eller förhÄllningssÀtt till barns skilda kulturer. DÀremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mÄngkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istÀllet Àr begrÀnsad till enstaka aktiviteter och tillfÀllen..

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhÄllande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i Ärskurs fyra i en kommun frÄn nordvÀstra SkÄne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkÀter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfÀlle. EnkÀten inleddes med frÄgor om hur barnen upplever skolidrotten, hur lÀraren och kompisarna behandlar barnet i frÄga för att sedan komma in pÄ hur det Àr att byta om och duscha tillsammans med kompisar.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvÀrlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med bÄde det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregÄende citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta pÄ förskolan.

The purpose of this study is to find out how four preschool teachers view children?s free playing and its impact on their learning. My main questions are:How do the teachers view the children?s free playing?In what ways does the children?s free playing affect their learning, according to the teachers?This essay is based on a qualitative study in which I have interviewed four female preschool teachers of different ages. I highlight various theories of children?s playing and learning in preschool, by theorists such as Vygotsky, Lillemyr, Knutsdotter Olofsson, Lindqvist, among others.

Den hÀr studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförstÄelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien Àr kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det Àr otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssÀtt Àr att de gÄr ned till barnens nivÄ och samtalartillsammans med alla som Àr inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det Àr svÄrt att veta nÀr de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det Àr som talar sanning och/eller om det Àr nÄgot av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter Àr att en stor del avkonflikterna handlar om barns kÀnslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu bÄde sprÄkligt och ÄldersmÀssigt..

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sÀmre livskvalitet Àn normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och var mindre fysiskt aktiva Àn normalviktiga barn och ungdomar. Ett fÄ tal kÀnde sig generellt bekvÀma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar sÄsom mage, lÄr, armar och ben.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för och arbetar med barns skriftsprÄksutveckling. FrÄgestÀllningen Àr pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna arbetar för att nÄ de berörda strÀvansmÄlen (mÄl formulerade i förskolans lÀroplan) samt vad de grundar sina val av metoder pÄ. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas Àven upp, vad det Àr och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del dÀr resultat av tre intervjuer redovisas.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan upptÀcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svÄrigheter. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi valt attutföra gruppintervjuer pÄ en förskola i södra SkÄne dÀr tolv respondenter valt att besvara vÄrafrÄgor. UtifrÄn tidigare forskning och genom vÄr studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svÄrigheter kan yttra sig pÄ olika sÀtt; inÄtvÀnt och utÄtagerande beteende.Genom att man som pedagog Àr vaksam och uppmÀrksam kan man tidigt upptÀcka dessa barn,hjÀlpa dem att underlÀtta sin situation och pÄ sÄ sÀtt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns mÄnga tecken hos barn med sociala och emotionella svÄrighet, det kan vara allt frÄn ont imagen, koncentrationssvÄrigheter eller att de har svÄrt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn mÄste man som pedagog pÄ förskolor ha grundlÀggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svÄrigheter..

Det hÀr examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptÀcka det och vilka skyldigheter lÀrare har i dessa fall. För att avgrÀnsa detta stora omrÄde har jag valt att koncentrera innehÄllet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvÄrd och anmÀlningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lÀrare kan se och upptÀcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjÀlpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nÀmnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten bestÄr arbetet Àven av en intervjuundersökning.

Syftet med denna studie har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger beskriver och förstÄr konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som bestÄr av olika perspektiv pÄ konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet anvÀnds för att lÀrande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag frÄn en kvalitativ ansats dÀr Àven den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade pÄ att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lÀrorika, vilket Àr i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..