Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

AbstractThe purpose of my study is to examine the experiences and opportunities to support teachers in preschool to help children in vulnerable environments, a good self-esteem. Hindberg (1999) writes that of all children today are growing up in Sweden, so ten percent live in families where there is abuse. According Pousette (2011) as the National Public Health Institute has a new appreciation for families where there is hazardous and this means that drinking or abused so much that it can become an addiction. They appreciate the investigation that twenty percent of all children in Sweden are growing up in these conditions.The results show that teachers' work is about building a sense of security in the children, both the teacher and the environment. It also shows that teachers believe that it is important to work with the self-esteem of all children, but especially children living in abusive families.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

Syftet med Detta arbete var Att undersöka och Beskriva Hur pedagogerna Arbetar för Att stimulera SprÄkutveckling bland tvÄsprÄkiga barn pÄ en MÄngkulturell förskola som ligger i en Medelstor kommun i sydvÀstra SkÄne. Vidare ville jag undersöka pedagogernas tankar kring tvÄsprÄkighetens och modersmÄlets betydelse för sprÄk-och identitetsutveckling. För Att FÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt öppna observationer under tre dagar. Resultatet Visar Att pedagogerna Arbetar Aktivt med sprÄkutveckling och I sitt arbete AnvÀnder de sig av material som konkret t.ex. sprÄkpÄsar och sprÄklÄdor.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre Äldrar (1-3 Är) arbetar talsprÄksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ smÄ barns talsprÄksutveckling; sÄdan forskning har snarare handlat om de Àldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har anvÀnt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i tvÄ delstudier, för att dÀrigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, pÄ tvÄ olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollÀrare var. Den intervjuade förskollÀraren var ocksÄ den som observerades i samlingarna.

Johansson, Nina & MÄrtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns sprÄkutveckling Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte Àr att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara pÄ situationer som utvecklar barns sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssÀtt de anvÀnder som redskap för barns sprÄkutveckling. Barns anvÀndning av sprÄket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes ocksÄ. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i SkÄne dÀr tre stycken visade intresse av att delta.

Tiljander Caroline (2013). NÄgra pedagogers tal om och försök att frÀmja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Under de senaste Ären har begreppet inflytande fÄtt en mer framtrÀdande plats i förskolans lÀroplan (Skolverket 1998). NÀr den reviderade lÀroplanen kom 2010 hade begreppet fÄtt ett eget avsnitt.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.

UtvÀrderandet av instrument och metoder Àr vÀsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den hÀr studien utvÀrderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingÄr i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och anvÀndes som underlag för observationer av barn i Äldern 4-5 Är inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid tvÄ separata observationstillfÀllen. TvÄ explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetsformer pedagogerna anvÀnder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begrÀnsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien Àr kvalitativ intervju, dÀr fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fÄtt besvara frÄgestÀllningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande Àr en viktig del i arbetet pÄ förskolan. Det kom fram att pedagogerna anvÀnder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom ocksÄ fram att inflytande Àr begrÀnsat exempelvis av regler och att det Àr pedagogerna som begrÀnsar de yngre barnens inflytande.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

FörÀldrainflytande i förskola och förskoleklass Àr en viktig del i pedagogers och förÀldrars vardag. Det stÄr uttryckligen i lÀroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med förÀldrarna pÄ ett sÀtt som utvecklar innehÄllet i verksamheten. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogers och förÀldrars uppfattning av förÀldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig pÄ frÄgorna: Vad vill förÀldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utstrÀckning ges det möjlighet till inflytande för förÀldrar? Hur bemöts förÀldrars tankar och Äsikter? Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativa metoder sÄ som intervjuer och enkÀter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrar och pedagoger Àr vÀl medvetna om att det skall finnas förÀldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Studien riktar in sig pÄ att skapa en djupare förstÄelse för pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns vÄldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som pÄverkar förhÄllningssÀttet till de olika lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och vÄldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt pÄverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av vÄld i underhÄllningssyfte. Resultatet visar Àven att vÄldsam lek Àr ett Àmne som Àr svÄrt att förhÄlla sig till för pedagogerna..