Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Min essÀ har utgÄtt ifrÄn hÀndelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essÀn har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhÄllningssÀtt och syn pÄ barn samt deras förÀldrar har för barnens vistelse pÄ förskolan. Syftet har Àven varit att belysa barns rÀtt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag pÄ förskolan eftersom jag anser att dessa frÄgor inverkar pÄ varandra och har betydelse för hur deras lek och lÀrande ser ut. FrÄgestÀllningarna Àr hur barns medbestÀmmande ser ut vad gÀller leken pÄ förskolan, pÄ vilket sÀtt barns delaktighet syns i förskolan, pÄ vilket sÀtt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

De flesta som arbetar pÄ en förskola kommer nÄgon gÄng att möta ett barn i sorg. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att fÄ insyn i hur beredskapen kan se ut pÄ förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger pÄ barns sorg efter dödsfall av nÀrstÄende. FrÄgestÀllningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv pÄ sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika omrÄdena nÀmns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrÄn detta anvÀnds semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhÄllande till psykologisk sekundÀrlitteratur. Hur Àr primÀrlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lÀrande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollÀrare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansÄg hade med undersökningsfrÄgorna att göra skrevs ut. Resultatet visade pÄ att pedagogerna ger stor betydelse Ät lek för lÀrande i förskoleklassen.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till elevers olika lÀrandestilar. Det har ocksÄ studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lÀrandestilar. I litteraturgenomgÄngen beskrivs olika lÀrandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit kvalitativ dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lÀrandestilar men vÄra resultat visar inte att pedagoger medvetet lÀgger upp sin undervisning utifrÄn dessa olika lÀrandestilar.

Efter att ha jobbat ett antal Är i förskolan vÀcktes frÄgor hos mig om hur vi bemöter nya mÄlomrÄden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt nÀr det Àr nytt, men beror detta pÄ brist pÄ kompetens eller rÀdsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte Àr nÄgot för barn i förskoleÄldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för instÀllningar och hur de anvÀnder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna Àr gjorda i en mellanstor kommun pÄ olika förskolor, med bÄde förskollÀrare och barnskötare.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Ett övergripande syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte Àr att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de sÀger sig anvÀnda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och förhÄllningssÀttet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrÄn barns behov och förutsÀttningar. Pedagogerna menar att alla barn ska fÄ stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur fem pedagoger pÄ fem olika förskolor vÀljer att arbeta för att stÀrka det svenska sprÄket hos barn som har svenska som andrasprÄk. Jag vill jÀmföra pedagogernas olika arbetssÀtt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet Àr ocksÄ att fokusera pÄ vilket förhÄllningssÀtt fem pedagoger har till barns anvÀndning av sina modersmÄl vid inlÀrning av ett andrasprÄk och hur pedagogerna ser pÄ betydelsen av barns modersmÄl nÀr barnen lÀr sig ett andrasprÄk. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillÀgnande av ett andrasprÄk.

Vi bÀr alla med oss förestÀllningar om barn . Synen pÄ barn pÄverkas av en mÀngd faktorer, samhÀllet vi lever i, media, utbildning för att bara nÀmna nÄgra. Min studie Àr en kvalitativ studie. Syftet med min studie Àr att undersöka vilken syn de anstÀllda vid en BUP avdelning i Norge har pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilka förestÀllningar har de anstÀllda vid BUP avdelningen om barn?? Att jÀmföra de anstÀlldas syn pÄ barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har anvÀnt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte Àr att jÀmföra hur pedagoger arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Tre förskolor med flersprÄkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen pÄ de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes Àven observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien pÄvisade sÄvÀl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssÀtt.

SprÄket utvecklas under skoltiden pÄ mÄnga olika sÀtt med mÄnga olika metoder som pedagoger anvÀnder sig av. Syftet med arbetet Àr att se hur pedagogerna arbetar för att stÀrka och stimulera barnens sprÄkutveckling. Fyra pedagoger i F-klass samt Är 1 och 2 intervjuades med utvalda frÄgor, och tre undervisningstillfÀllen spelades in. Undersökningen visade att pedagogerna anser att barnen ska fÄ möjlighet att lÀra genom olika sinnen; de ska fÄ möjlighet att ta till sig kunskap pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt..

Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk utgÄngspunkt och insamlingsmetoden Àr semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar sjÀlvskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka övervÀganden de gör vid val av insatser. FrÄgestÀllningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin sjÀlvskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende och vilka övervÀganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende? Resultatet tolkades med hjÀlp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att sjÀlvskadebeteende Àr ett beteende med flera orsaker dÀr Ängest och relationsproblem Àr mest framtrÀdande.