Stavelsemetoden utgÄr, som namnet anger, frÄn stavelser. Det Àr en metod som anvÀnds inom förskolan, grundskolans tidigare Är och specialundervisning. Genom att muntligt lÀra sig att dela upp ett ord i stavelser förvÀntas detta överföras till lÀsning och skrift. Motiveringen Àr att barnet har fÀrre komponenter att hÄlla i korttidsminnet Àn vad fallet Àr med lÀsning baserad pÄ fonem. Syftet med vÄr studie har varit att belysa pedagogers syn pÄ stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

Denna studie har sitt fokus pÄ antalsuppfattning utifrÄn pedagogers synvinkel. Syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ tre avdelningar med barn i Äldern 1-2 Är frÀmjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara pÄ barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien bestÄr av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av tvÄ Äterstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig pÄ. Metoden enkÀt anvÀndes som datainsamlingsmetod med utgÄngspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod dÀr pedagogernas syn pÄ antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

Sorg Àr ett omfattande omrÄde och denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i förskolan och iskolan hanterar och arbetar med barn och elever som förlorat nÄgon nÀra anhörig eller andrapersoner i barnets nÀrhet. Ett syfte med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare iförskola och skola upplever sig rustade inför bemötande av barn och elever som har drabbatsav sorg genom dödsfall samt hur det tar sig i uttryck i praktiken. Ett annat syfte Àr ocksÄ attundersöka om skillnader finns i sorghantering i förskola och skola. För att fÄ svar pÄ vÄrfrÄgestÀllning har en enkÀtundersökning pÄ sex olika skolor och förskolor i en kommungenomförts. Trettiotre verksamma lÀrare i skolan i Ärskurserna F-6 och i förskolan har deltagiti undersökningen.

I lÀroplanen för förskolan stÄr det bland annat att man ska strÀva mot att barnen utvecklar sin förmÄga att lyssna och berÀtta. Idag finns inga direkta krav pÄ lÀrande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lÀrande miljö. Pedagoger mÄste dÀrför vara vÀl medvetna om hur deras arbete kan pÄverka barnen. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med höglÀsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor, svarat pÄ mina frÄgor genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsÀttningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie Àr att ta reda pÄ vad normalitet innebÀr för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

Det hÀr arbetet utgÄr frÄn citat i LÀroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns sprÄkutveckling och att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla modersmÄlet och det svenska sprÄket. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till, och deras syn pÄ, betydelsen av barns anvÀndning av deras modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk, i förskolan. Vi fokuserar oss pÄ talsprÄket. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till barns anvÀndning av sitt modersmÄl, vid inlÀrning av ett andrasprÄk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk.

Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt sprÄk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön sprÄkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig pÄ kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet Àr den viktigaste faktorn för att miljön ska vara sprÄkstimulerande för barnet. Det innebÀr att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lÀra ligger i nÀrpersonen/pedagogens hÀnder. LikasÄ framkom det Àven att pedagogen kan stimulera sprÄket hos barnet med dövblindhet genom att anvÀnda sig av pedagogisk dokumentation och att utgÄ frÄn ett helhetsperspektiv dÀr barnet fÄr vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Det övergripande syftet med min studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. UtifrÄn syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda pÄ vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har ocksÄ tittat pÄ miljöaspekter dÀr jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att lÀsarna lÀttare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lÀttare förstÄ vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.