Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlÀrning av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Med inlÀrning menar vi att barn aktivt och medvetet tillÀgnar sig nÄgot nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus pÄ agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. VÄr teoretiska förankring utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid sprÄkinlÀrning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av sprÄket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlÀrning av det svenska sprÄket.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

En av skolans viktigaste uppgifter Àr att lÀra alla barn att lÀsa. Syftet med denna studieÀr att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad sprÄkstörning. Vi vill fÄnga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers lÀsutveckling i Ärskurs 1-3. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnahar vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har sprÄkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som Àr av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers lÀsutveckling Àr relationen till eleven, möta eleven pÄdess nivÄ, flexibilitet i organisationen, mÀngden erfarenhet, extern hjÀlp och samarbetemed förÀldrar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

SammanfattningSyftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollÀrares och grundskollÀrares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp pÄ förskolorna och grundskolorna. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmÀlan till socialtjÀnsten nÀr det gÀller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare pÄ tre olika förskolor och tvÄ olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lĂ€rare och pedagoger uppfattar möjligheter och svĂ„righeter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv pĂ„ den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lÀrande i förskolan. Anses lek och lÀrande höra ihop eller Àr de tvÄ tingen helt skilda ifrÄn varandra? UtifrÄn en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lÀrande. Studien visar pÄ att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lÀrande, men Àven en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lÀrande, dÀr barn leker för skojs skull och övar för ett lÀrande. Pedagogerna lÀgger stor vikt pÄ lÀrandet i leken och namnger nÄgra av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, sprÄk, social kompetens samt turtagning. LikasÄ Àr barnen medvetna om att de lÀr sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lÀrande som sker.

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av pedagogers syn pÄ barn och flersprÄkighet och hur modersmÄlsansvariga ser pÄ sitt uppdrag. VÄrt samhÀlle bestÄr idag av mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Det innebÀr mÄnga likheter mÀnniskor emellan, men Àven vissa skillnader i sprÄk och kultur. ModersmÄlet Àr en förutsÀttning för att utveckla ett andrasprÄk med gott resultat. Omgivningens instÀllning till sprÄk pÄverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa inskolning av smÄ barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjÀlp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkÀt som kvantitativt inslag. Intervjuerna vÀnder sig till förskollÀrare, aktiva pÄ smÄbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. EnkÀten kartlÀgger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleÄlderns sprÄkliga utveckling. Syftet var Àven att undersöka hur pedagogers och förÀldrars engagemang kan bidra.  Metoden som anvÀnts i examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning pÄ tvÄ förskolor med olika förutsÀttningar. DÀrefter har sedan jÀmförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har Àven gjorts enkÀtundersökningar dÀr förÀldrar och pedagoger har fÄtt ge sin syn pÄ hur de upplever att barn pÄverkas och utvecklas av sagor.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa olika förskolors arbetssÀtt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssÀtt utifrÄn homogena och mÄngkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhÄllningssÀtt till böcker och lÀsning, pÄverkar hur lÀsmiljön pÄ förskolan Àr utformad. VÄr forskningsbakgrund och litteraturgenomgÄng Àr uppdelad i tre forskningsomrÄden. Det första omrÄdet Àr det som berör sprÄkutveckling och det andra omrÄdet Àr studier kring barnlitteratur och den sista Àr flersprÄkighet.