Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, nÀr det gÀller utveckling och lÀrande hos barn till utlandsfödda förÀldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vÄrt arbete utifrÄn ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers instÀllning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda förÀldrar. Vi tog ocksÄ reda pÄ intervjupersonernas uppfattning om det fanns nÄgot omrÄde hos barn som utvecklades sÀrskilt positivt under lekarbetet.

Blyghet Àr nÄgot som blivit alltmer uppmÀrksammat, kanske frÀmst nÀr det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring Àmnet och pÄ internet finns enorma mÀngder med information och olika sidor för sjÀlvhjÀlp och terapiförslag. FrÀmst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebÀr att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser pÄ blyghet, bÄde dess negativa sidor men ocksÄ det positiva som den kan bidra med. Det framkommer ocksÄ en slags oro gentemot de blyga barnen nÀr man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.

Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsÀttningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jÀmstÀlldhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade pÄ pedagogers bemötande ur tvÄ olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna anvÀnde strategierna i samlingssituationerna pÄ förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och tvÄ intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsÀttningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade pÄ förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berÀttade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att belysa pedagogers lÀrsituationer i vardagen utifrÄn ett skolledarperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsomrÄden. Resultatet visar att rektorerna olika sÀtt beskriver sin roll gÀllande pedagogers lÀrande i vardagen. Rektorn inom förskolan Àr den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrÄn alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgÄngen, nÀmligen beskrivning av; strategier och strukturer för att Ästadkomma en tillÄtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

BakgrundStudien behandlar Àmnet inskolning pÄ förskolan och anvÀndandet av traditionell inskolningsform respektive förÀldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus pÄ barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har Àven beskrivit barns trygghetsskapande utifrÄn Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi anvÀnt oss av Sterns utvecklingsteori dÀr han utgÄr frÄn barnets upplevelser av sig sjÀlv inom domÀnerna samvaro, samspel, samförstÄnd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogers syn pÄ vad inskolningen bidrar med. Syftet Àr Àven att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollÀrare och barnskötare beskriver förÀldrasamverkan och dess betydelse och innehÄll. Studien Àr av en kvantitativ karaktÀr med kvalitativa inslag dÀr enkÀter anvÀnts som datainsamlingsmetod. EnkÀten rymde bÄde kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrÄgor samt kvalitativa öppna frÄgor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Resultatet av studien visar att förÀldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mÀngd olika former i förskolans vardag.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssÀtt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nÀmns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken som tar vara pÄ vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers instÀllning till matematiken dÄ det kan beröra pedagogernas arbetssÀtt. Inom forskning och litteratur pÄverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn pÄ Àmnet.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet matematik och vilka arbetssÀtt de anvÀnder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av self report som metod. Urvalet bestÄr av 34 pedagoger, pÄ sex olika förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssÀtt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa instÀllningar till skolmatematiken.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt tvÄ förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör nÄgon skillnad pÄ pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjÀlper mest. Det sammanstÀllda resultatet visade pÄ att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jÀmstÀllt. Efter att observationerna Àgt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda pÄ vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. För att fÄ fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av litteratur som var relevant för dessa Àmnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgÄngen var vad autism Àr, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av sÀrskilt stöd och att se dessa barn som individer, men Àven resurser och arbetssÀtt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och anvÀnde mig dÄ av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om bÄde extra utbilningar och anvÀndandet av hjÀlpmedel.