Syftet med arbetet Àr att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger pÄ tio intervjuer med pedagoger frÄn tvÄ kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tÀnker kring lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt den teori som vi tror Àr aktuell för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger Àr medvetna om att lÀrandemiljöns utformning Àr av stor betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna pÄverkar problematiken för barn i koncentrationssvÄrigheter.

Det sjÀlvstÀndiga arbetets syfte var att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frÄgestÀllningar: Hur ser pedagoger pÄ barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus pÄ smÄ barn? Metodvalet Àr en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger frÄn samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansÄg att barns inflytande Àr nÄgot som Àr viktigt mot bakgrund av att det Àr nÄgot som barn mÄste lÀra sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansÄg Àven att det Àr ett svÄrtolkat Àmne som krÀver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom ocksÄ att barns inflytande Àr begrÀnsat och att det Àr de vuxna som begrÀnsar barns inflytande.

Abstract NÀslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhÄllningsÀtt till begreppen fattigdom och klass utifrÄn ekonomiskt skilda omrÄde. Resultaten utifrÄn analysen visar att fattigdom Àr svÄrt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom Àr Àven relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvÀndigt för en skÀlig levnadsstandard.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svÄrigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse om mot vilken bakgrund ÄldersammansÀttningen i barngruppen organiseras. VÄr studie utfördes pÄ en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger pÄ intervjuer med öppna frÄgor. VÄr analys grundar sig pÄ tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag Àr utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Denna studies syfte Àr att beskriva och förstÄ könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rÄdande normen i förskolan Àr den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur mÄnga förskolor som arbetar med jÀmstÀlldhet för att det inte finns nÄgon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvÀrldens normer pÄ hur de förvÀntas vara.UtifrÄn empirin, som bestÄr av tvÄ gruppintervjuer med barn i 4-5ÄrsÄldern, sÄ visar det att barnen applicerar de rÄdande könsstereotypa förestÀllningarna pÄ leksaker och föremÄl i sin nÀrmiljö. Enligt min studie sÄ var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?BrÄkiga barn?, (?Troublesome children?).

Det hÀr examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvÄrigheter. Ambitionen var att ta reda pÄ vad I Ur och Skur- pedagogiken innebÀr för barn med koncentrationssvÄrigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter (barn utan diagnos).  Som avgrÀnsning av syftet formulerades fyra frÄgestÀllningar: Vad utmÀrker barn med koncentrationssvÄrigheter, vad innebÀr I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilket bemötande och förhÄllningssÀtt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter? Studien utfördes med hjÀlp av en ostrukturerad intervjuundersökning.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat pÄ pedagogernas ingripande, metoder de anvÀnder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen fÄr möjlighet att försöka lösa konflikter sjÀlva. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har Àven anvÀnt oss av videoobservationer nÀr möjligheten fanns. Teorin i arbetet Àr Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv pÄ konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord Àr viktiga begrepp i vÄrt arbete. I vÄrt resultat kan man lÀsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de gÄr tillvÀga och om att de lÄter barnen fÄ möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter sjÀlva. Det stÄr Àven om förebyggande arbete, hur viktigt det Àr med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en pÄverkan vid konflikter. VÄr slutsats Àr att konflikthantering och kommunikation Àr viktiga kompetenser som behöver trÀnas upp bÄde hos pedagoger och barn.

Bakgrund:I förskolans lÀroplan stÄr det att det redan i förskolan ska lÀggas en grund för barnens förstÄelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och lÀgga grunden för till ett vÀxande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp Àmnen som vi ser som relevanta nÀr det handlar om barns inflytande och delaktighet, och Àven de styrdokument som finns att rÀtta sig efter i förskolan.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn tÀnker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad som Àr viktigt för barnen att fÄ bestÀmma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat bÄde barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:VÄrt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som Àr viktigt för barnen att bestÀmma om inte stÀmde sÄ vÀl överens.