Syftet med min studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilken syn pedagoger har pÄ arbetet med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundlÀggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rÀttigheter till delaktighet oavsett vilken svÄrighet barnet har. Det visar Àven i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krÀvs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd..

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan Àven ske konflikter mellan barnen. Pedagoger mÄste hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt mÄste pedagogerna Àven ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. NÀr en konflikt uppstÄr mellan barnen Àr det viktigt att pedagogerna Àr lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska fÄ en chans att tala.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i Äldersblandade eller i Äldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers val av arbetssÀtt dÀr jag sÀtter fördelar och nackdelar mot varandra i frÄgan om hur man ska dela upp barngrupper i Älder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjÀnstgör i de tvÄ olika organisationsformerna, att ÄlderssammansÀttningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument anvÀnder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansÀttning? 3.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn pÄ sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade Àr: tre förskolelÀrare, tvÄ lÀrare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna Àr frÄn olika stÀder och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrÄn fyra huvudfrÄgor:? Vad innebÀr ledarskapet?? Vad Àr det som pÄverkar ledarskapet?? Hur kan man utveckla sig sjÀlv som ledare?? Vilken sorts ledare behöver barn idag?Resultatet visar att ledarskapet i lÀraryrket framförallt innebÀr att lÀra barnen det sociala samspelet.

BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gÀllande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur TSS anvÀnds i förskolorna och om det Àr en metod som passar alla barn, utifrÄn syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet pÄ den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden anvÀnds dagligen men frÀmst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna Àr att bild, rim, ramsor, sagor och sÄng anvÀnds som hjÀlpmedel i arbetet med TSS.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger frÄn olika förskolor. De intervjuade var förskollÀrare och barnskötare. Syftet var att fÄ reda pÄ vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjÀlpa stammande barn samt ta reda pÄ hur viktigt pedagogerna anser att barnens sprÄkutveckling Àr. I intervjun fick pedagogerna bland annat frÄgan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns sprÄkutveckling och om de har trÀffat pÄ stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde pÄ pedagogernas arbetsplatser pÄ en bestÀmd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött pÄ nÄgra barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lÀt bara barnet vara utan att göra nÄgra speciella ÄtgÀrder.

Syftet med min studie Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa nÄgra barn som fÄr lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollÀrare och en barnskötare genom att anvÀnda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att pedagogerna sÄg att barnens sjÀlvkÀnsla, deras sociala förmÄga och deras sprÄkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende pÄverkades mest av lekarbetet. Lekarbete Àr oftast en bland flera ÄtgÀrder i barnets ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av nÄgra förÀldrars och pedagogers tankar kring integrering av elever med Downs syndrom i grundskolans verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta personer, fyra förÀldrar och fyra pedagoger. Intervjuerna har genomförts i tvÄ olika kommuner. UtifrÄn genomförda intervjuer framkommer det att alla deltagare Àr av den uppfattningen att integrering fungerar bra och pÄverkar eleverna positivt. BÄde förÀldrar och pedagoger Àr av Äsikten att den integrering de har erfarenhet av har fungerat nÀstintill optimalt.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.